ⓘ Ortnamn i Dalarna kan, liksom resten av de svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebygge ..

                                     

ⓘ Ortnamn i Dalarna

Ortnamn i Dalarna kan, liksom resten av de svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by i Dalabergslagen, som Husby och Naglarby, medan det ofta heter -byn lite längre norrut, som Vikarbyn i närheten av Rättvik. Som beteckning för fäbodar används ofta efterledet -bodarna, till exempel Ljusbodarna.

Vissa ortnamn är speciella för Dalarna och delar av omgivande landskap. Exempel på detta är namn som har efterledet -benning och som enbart finns i sydöstra Dalarna och i angränsande delar av Västmanland.

Ortnamnen i Dalarna är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels av sammansatta. Några av de osammansatta namnen är enstaviga, som till exempel Nås och Ål. Andra är tvåstaviga som till exempel Idre, Falun och Mora. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Borlänge och Mockfjärd, men det finns också namn med tre ordled, som Karlsbyheden och Morgårdshammar. De södra delarna av landskapet hör till Bergslagen. Där finns många ortnamn med anknytning till bergsbruk.

                                     

1. Definition av begreppet ortnamn

Ortnamn eller toponymer är namn på geografiska företeelser och ortnamnen kan delas upp i bebyggelsenamn och naturnamn.

En språkvetenskaplig definition är att "ett ortnamn är ett språkligt uttryck som i en viss namnbrukarkrets är knutet till en bestämd plats".

                                     

2. Ortnamnskategorier

Alla ortnamn delas upp i två huvudkategorier: naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen kan indelas tre kategorier: ägonamn, bebyggelsenamn och namn på artefakter.

Naturnamn är namn på vattendrag, sjöar, skogar o.s.v. Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar. Bebyggelsenamn är namn på tätorter, byar, gårdar, bygder med mera. Artefaktnamn är namn på broar, hamnar, gruvor, gravhögar m.m. Bebyggelsenamn kan vara primära eller sekundära. Primära bebyggelsenamn avser bebyggelse redan från början, till exempel de som slutar på -by eller -byn som Naglarby och Vikarbyn. Sekundära bebyggelsenamn har inte från början betecknat bebyggelse, utan har ursprungligen varit naturnamn, ägonamn eller artefaktnamn. Exempel på sådana ortnamn i Dalarna är Enviken, Stjärnsund, Svärdsjö med flera.

                                     

3. Ortnamnet Falun

Falun, oppa Falene 1400, är enligt Svenskt ortnamnslexikon en bestämd form av ett ånamn, *Fala den gulbleka, det vattendrag som rinner mellan Varpan och Tisken, d.v.s. Faluån. I den äldre Svensk etymologisk ordbok 1922 finns en annan förklaring till ortnamnet Falun. Fal- i ortnamn såsom Falbygden, Falköping, Falun, fsv. falan, best. form, om Falbygden o. den slätt, på vilken Falun uppstod jfr: byggia en stadh på Fahlan 1620, Faluköpunger osv., jfr Karlfeldt: Hembygdens fala, Vinden rider på falorna arkaiserande; egentl. slätt av en germ. stam fal -, även t. ex. i da. Falster bildat med ett i urgamla önamn vanligt suffix - str -, jfr Falsterbo = ie. pol -, huvudsakligen i slav. spr., t. ex. fslav. polje, fält, namnet på Polen jfr polska, lillryska polonýná, högslätt * polu - osv.; besl. med fält, flak, flat, lånorden palm, plan, plån, vidare grek. pélagos, hav, egentl; havsyta, osv. - Falun är ack. sing. best. form av detta ord.

                                     

4. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna

Fristående ortnamnselement som betecknar höjder

klack bergsklack förekommer framförallt i mellersta Dalarna. Exempel: Bispbergs klack, Djurmo klack och Hästbergs klack.

Ortnamnsändelser som betecknar vattendrag

  • -an femininum finns speciellt i norra och västra Dalarna: Fulan, Foskan, Lånan och Uvan.
                                     

4.1. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna Ortnamnsförled med djuranknytning

  • Björ- betyder vanligen björn n-ljudet försvinner i vissa sockendialekter. Förleden återfinns i Björbo 1571 hette orten Biörneboda, och också i flera Björnberget i Dalarna.
  • Lo- står ibland för lodjuret, och återfinns bland annat i trakten N om Ryggen, där Logärdsfäbodarna, Lostigen och Lofällan ligger intill sjön Logärden. I andra fall kan förleden betyda lågt liggande äng ombildat från fornsvenskans lau.
  • Ulv- och Ulf- kan stå för varg, men är ibland en ombildning av Olof eller Oluf. Exempel: Ulvsjön, Ulvåsen och Ulvshyttan.
  • Bjur- står för bäver, och är ett äldre namn på detta djur. Exempel: Bjurdammskölen och Bjursås.
                                     

4.2. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna Ortnamnsförled med trädanknytning

  • Gran- finns bland annat i Grangärde.
  • Rönn- finns bland annat i Rönndalen.
  • Björk- finns bland annat i Björkberget.
  • Asp- som förled finns bland annat i Aspeboda.
  • En- finns bland annat i Enviken.
  • Tall- finns som omljudd form i tälle talldunge i Tällberg.
  • Apel- finns som omljudd form i Äppelbo.


                                     

4.3. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna Ortnamnsefterled som betecknar bebyggelse

  • -bo betecknade i södra Dalarna ursprungligen bodar för tillfälligt bruk, bland annat slåtterbodar. Exempel på dessa namn är Gubbo, Karlbo och Krylbo.
  • -sel, -säl av fornsvenska sæl är ett efterled som betecknar fäbod, till exempel Bussel, Lissel och Stikåsel. Orterna Isala j Iselie 1524, Selja och Sälen hör också till denna typ av ortnamn.
  • -täkt betyder ’nyodling, nybygge’. Namnen på -täkt förekommer i Kopparbergslagen. Exempel på namn är Kårtäkt och Rosttäkt.
  • -berg, obestämd form, bynamn speciellt vid Siljan och vid Österdalälven mellan Älvdalen och Mora: Blyberg, Oxberg och Tällberg.
  • -bo, -boda, -bodarna finns i områden med fäbodar, och -bo har då en något annan betydelse än i de områden där fäbodar saknas. Exempel på dessa namn Malingsbo, Sifferbo, Äppelbo, Aspeboda, Ljusbodarna och Mångsbodarna.
  • -vallen betecknar i Idre fäbodvallar, till exempel Gränjåsvallen och Foskdalsvallen vid Städjan.
  • -åsen, exempel: Tammeråsen, Skinnaråsen och Ärteråsen.
  • -by, -byn har ursprungligen sannolikt betytt boplats, bebyggelse, som den senare betydelsen gård, by har utvecklats från. I Dalarna finns bland annat Husby, Naglarby, Västerby samt Vikarbyn.
  • -ås betecknar en långsmal höjd och är ett vanligt efterled i Dalarna, speciellt i trakterna kring Siljan och Orsasjön. Exempel: Fryksås, Fåsås och Maggås.
  • -arvet betyder arvegods. Detta efterled har sin största spridning just i Dalarna i Kopparbergslagen. Exempel på -arvet är Bomsarvet och Domnarvet.
  • -sta, som i Dalarna förekommer enbart i den sydöstra delen, förekommer också i övriga Svealand samt i östra Norrland och i Jämtland. I Götaland är efterledet -stad. Den mest ursprungliga betydelsen av -sta har antagits vara plats, ställe, men även andra tolkningar har föreslagits. Namn med efterledet -sta är Ansta i Säters kommun och Finnsta i Hedemora kommun.


                                     

4.4. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna Ortnamnsefterled som betecknar höjder

  • -åsen Firåsen, Kvarnåsen och Lissvedsåsen.
  • -klitt, klitten är en assimilerad form av klint, klinten som finns i delar av Dalarna Älvdalen och trakterna kring Orsasjön och Siljan samt i Västerdalarna. Exempel: Asaklitt, Grönklitt, Lissklitt, Björnklitten, Indnäsklitten och Skjovklitten.
  • -fjället finns i landskapets norra och västra delar. Exempel: Fulufjället, Hundfjället och Långfjället.
  • -berget, bestämd form, till exempel Fjällberget, Käringberget och Årberget.
  • -holen hol = liten rundad höjd är vanligt i Dalarna. Exempel: Bältarholen, Danholen och Högholen.
  • -klack bergsklack Ekfännsklack, Glotklack och Myggsjöklack.
  • -berg, obestämd form, till exempel Hommarberg, Rödberg och Tennusberg.
                                     

4.5. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna Fristående ortnamnselement som betecknar höjder

klack bergsklack förekommer framförallt i mellersta Dalarna. Exempel: Bispbergs klack, Djurmo klack och Hästbergs klack.

                                     

4.6. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna Ortnamnsändelser som betecknar bebyggelse

  • -a är en vanlig pluraländelse i svenska ortnamn. I vissa områden är -e vanligare, till exempel på Gotland, i Bohuslän, i vissa delar av Värmland till exempel Sunne och i Härjedalen Hede ii Hedha sokn 1397) och Jämtland Stavre. I Dalarna är pluraländelsen -a, till exempel i Boda i Bodom 1539, Vika i Wikum 1357 och Järna ij Iærnom 1386).
  • -inge är en avledningsändelse. I Dalarna finns mycket få ortnamn med denna ändelse. Exempel är Bäsinge vid sjön Bäsingen, Gällinge vid sjön Gällingen och Tenninge som möjligen kan komma av ett släktnamn.
                                     

4.7. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna Ortnamnsändelser som betecknar vattendrag

  • -an femininum finns speciellt i norra och västra Dalarna: Fulan, Foskan, Lånan och Uvan.
                                     

4.8. Typiska ortnamnsled och ortnamnsändelser i Dalarna Ortnamnsändelser som betecknar sjöar

  • -an Sjönamn som slutar på det feminina -an finns speciellt i Falutrakten, till exempel Toftan. Men även i övriga områden i Dalarna finns det ett antal sjöar som har ändelsen -an, som Hovran, Siljan och Väsman.
  • -en Sjönamn som slutar på det maskulina -en, till exempel Björken, Ejen och Snotten, finns spridda över landskapet.


                                     

5. Ortnamn som påminner om hednisk kult

De ortnamn som har namnet på en fornnordisk gud till exempel Tor eller Ull eller en gudinna i sitt förled kallas teofora ortnamn. Tillsammans med övriga ortnamn som syftar på gudadyrkan benämns de sakrala ortnamn. I Dalarna finns minst tre sakrala ortnamn:

  • Stora Skedvi
  • Torsång
  • Ullvi guden Ulls vi
                                     
  • Ortnamn på Gotland kan, liksom övriga svenska ortnamn delas upp i naturnamn och kulturnamn. Vissa ortnamn är speciella för Gotland, bland annat gårdsnamn
  • Harry Ståhl, Ortnamn i Dalarna ISBN 91 - 20 - 06761 - 5 1982 Harry Ståhl, Ortnamn i Västmanland, ISBN 91 - 20 - 07021 - 7 1985 Harry Ståhl i Libris Denna
  • Ortnamn i Norrbotten kan, liksom de andra svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där
  • Ortnamnen i Härjedalen är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Två osammansatta ortnamn är enstaviga
  • Västmanland och i angränsande delar av Dalarna Ortnamnen i Västmanland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta
  • landa upp till och med södra Dalarna och Gästrikland. I Gästrikland och i mellersta Dalarna börjar allmänt de ortnamn som slutar på - land, men de finns
  • Hälsingland, Dalarna och Uppland, till exempel - bo. Ortnamn eller toponymer är namn på geografiska företeelser och ortnamnen kan delas upp i bebyggelsenamn
  • Ortnamn i Hälsingland kan, liksom resten av de svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled
  • Ortnamn i Värmland kan, liksom resten av de svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där
  • och Dalarna Ortnamnen i Närke är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har
  • Ortnamn i Västergötland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled