ⓘ Ortnamn på Öland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen ..

                                     

ⓘ Ortnamn på Öland

Ortnamn på Öland kan, liksom de övriga svenska ortnamnen, delas upp i naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen är ofta bebyggelsenamn med efterled där bebyggelsen beskrivs, såsom -by och -torp.

Vissa ortnamn är speciella för Götaland. Exempel på detta är namn som har efterleden -rum och -stad. Ortnamnen på Öland är, som i alla andra landskap i Sverige, dels osammansatta ortnamn och dels sammansatta. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled. Några av de osammansatta namnen är enstaviga, som till exempel Bring, Horn och Löt. Andra är tvåstaviga som till exempel Böda och Föra. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis. Av de sammansatta ortnamnen har de flesta två ordled, förled och efterled, som till exempel Gårdby och Persnäs, men det finns också namn med tre ordled, som Mörbylånga och Möllstorpsläge.

                                     

1. Definition av begreppet ortnamn

Ortnamn eller toponymer är namn på geografiska företeelser och ortnamnen kan delas upp i bebyggelsenamn och naturnamn.

En språkvetenskaplig definition är att "ett ortnamn är ett språkligt uttryck som i en viss namnbrukarkrets är knutet till en bestämd plats".

                                     

2. Ortnamnskategorier

Alla ortnamn delas upp i två huvudkategorier: naturnamn och kulturnamn. Kulturnamnen kan indelas tre kategorier: ägonamn, bebyggelsenamn och namn på artefakter. Naturnamn är namn på vattendrag, sjöar, skogar o.s.v. Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar. Bebyggelsenamn är namn på tätorter, byar, gårdar, bygder med mera. Artefaktnamn är namn på broar, hamnar, gruvor, gravhögar m.m. Bebyggelsenamn kan vara primära eller sekundära. Primära bebyggelsenamn avser bebyggelse redan från början, till exempel de som slutar på -by som Skogsby, eller -torp som Arontorp. Sekundära bebyggelsenamn har inte från början betecknat bebyggelse. Dessa bebyggelsenamn har ursprungligen varit naturnamn, ägonamn eller artefaktnamn. Exempel på sådana ortnamn på Öland är Stenåsa, Bredsättra, Degerhamn med flera.

                                     

3. Borgholm

Namnet kommer av en borg, som funnits tidigare än det vasaslott numera ruin som fanns på platsen. Efterledet -holm har tillagts under 1200- eller 1300-talet, då ett fäste, Borgholmshus Borgholmahwss 1371, låg på denna plats.

                                     

4.1. Typiska öländska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser Ortnamnsefterled som betecknar bebyggelse

  • -rum betyder öppen plats. Många av dessa namn har kanske ursprungligen betecknat slåtter- och betesmarker. Några exempel på -rum på Öland: Algutsrum, Byerum och Högsrum. Namnen på -rum förekommer på de norra och mellersta delarna av Öland.
  • -by har ursprungligen sannolikt betytt boplats, bebyggelse som den senare betydelsen gård, by har utvecklats från. På Öland finns bland annat Högby, Smedby och Vickleby.
  • -bo, med en tredje betydelse, betecknade ursprungligen bodar för tillfälligt bruk, som slåtterbodar, förvaringsbodar, sjöbodar m.m. På Öland finns ett fåtal namn av denna typ, som Svibo Sueaboth 1220. Namnet syftar på ursprunglig ägare, svear.
  • -bo, med en annan betydelse än ovanstående, nämligen bostad. Av denna namntyp finns Gutebo Gutbo 1634 som syftar på ursprunglig ägare, gute.
  • -lösa kan betyda äng, betesmark. Förledet beskriver ofta terrängen. Efterledet -lösa finns bland annat i sockennamnen Gärdslösa och Kastlösa. Bland namn på byar och gårdar finns Hörlösa och Rösslösa.
  • --måla är släkt med ordet mål mått som betyder avgränsat, uppmätt jordstycke’. På Öland finns mycket få namn på -måla: Exempel är Eriksmåla och Stoppmåla.
  • -bo kan syfta på invånarna i ett område, som i Förbo härad, Slättbo härad och Åkerbo härad, där namnen betecknar boarna d.v.s. invånarna i dessa härad.
  • -torp innebär i en äldre betydelse nybygge, utflyttargård och de äldsta av dessa namn är från förhistorisk tid. På vikingatiden och medeltiden uppstod ett andra skikt av namn på -torp. Till dessa äldre namn hör på Öland sockennamnet Löttorp. Att -torp -namnen har ett mansnamn som förled är mycket vanligt. På Öland kan, i detta sammanhang, Arontorp Arnathorp 1406, av Arni nämnas. Under nyare tiden har en mängd namn med efterledet -torp bildats. Dessa namn kan då beteckna dagsverkstorp, soldat- och båtsmanstorp m.m.
  • -stad förekommer på många platser på Öland, liksom i övriga Götaland, samt i Värmland. I Svealand utom Värmland är ändelsen -sta. På Öland finns många -stad -namn, liksom i den nordöstra delen av Småland, på motsatta sidan av Kalmarsund. Den ursprungliga betydelsen av -stad har antagits vara plats, ställe, men även andra tolkningar har föreslagits. Namn med efterledet -stad på Öland är Hjälmstad, Hulterstad, och Segerstad.
  • -berga betecknar på Öland relativt markerade höjder i landskapets flacka terräng. Exempel är Gillberga, Himmelsberga och Triberga.


                                     

4.2. Typiska öländska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser Ortnamnsefterled som betecknar våtmark och mindre sjöar

  • -träsket heter två mindre sjöar, Gelträsket och Vedbormträsket. I övrigt betecknar -träsk sumpmark, mossmark på Öland.
  • -kärret betecknar, bland annat, ett par mindre sjöar, Gåsekärr och Långekärr. I övrigt har ordet den vanliga betydelsen kärr.
  • -mossen betecknar på Öland våtmark, ofta där grunda, mindre sjöar ingår i våtmarken. Exempel: Frösslundamossen, Möckelmossen och Torpmossen.
                                     

4.3. Typiska öländska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser Ortnamnsändelser

-a är en vanlig pluraländelse i svenska ortnamn. I vissa områden är -e vanligare, till exempel på Gotland, i Bohuslän, i vissa delar av Värmland till exempel Sunne och i Härjedalen Hede ii Hedha sokn 1397) och Jämtland Stavre. På Öland används ändelsen -a som pluraländelse, till exempel i Böda och Föra.

-inge är en avledningsändelse och betecknar invånarna på en viss plats, till exempel Glömminge, Räpplinge och Ventlinge.



                                     

4.4. Typiska öländska ortnamnsefterled och ortnamnsändelser Ortnamn som påminner om hednisk kult

De ortnamn som har namnet på en fornnordisk gud eller gudinna i sitt förled kallas teofora ortnamn. Tillsammans med övriga ortnamn som syftar på gudadyrkan benämns de sakrala ortnamn.

  • Alböke Alboeke 1283 syftar på socknens invånare, *alboar och efterledet är eke, bestånd av ek. Förledet -al betecknar tempel, helgedom. Namnet betyder alltså eke som tillhör dem som bor vid helgedomen.

Namn med efterledet -lunda:

  • Frösslunda betyder guden Frös lund
  • Torslunda betyder guden Tors lund.

Namn med efterledet -vi helgedom förekommer på tre platser på Öland. Även i nordöstra Småland på andra sidan av Kalmarsund finns detta efterled. På Öland finns dessa namn:

  • Ullevi i Gårdby betyder guden Ulls vi
  • Karlevi i Vickleby har tolkats på två olika sätt. Det kan ha varit en allmän helgedom eller en helgedom avsedd för karlarna. Ordet karlar skulle syfta på bondekrigare.
  • Dödevi i Högby betyder de dödas helgedom.

Namn med efterledet -åker: Ett namn som betyder guden Frös åker är Frösåker.



                                     

5. Referenser

Källor

  • Svenskt ortnamnslexikon, 2003, Wahlberg, Mats, 1948- utgivare ISBN 91-7229-020-X
  • Göran Hallberg, "Ortnamn på Öland" 1985. Almqvist & Wiksell Förlag AB.
                                     
  • Ortnamn på Gotland kan, liksom övriga svenska ortnamn delas upp i naturnamn och kulturnamn. Vissa ortnamn är speciella för Gotland, bland annat gårdsnamn
  • Wikidata Förändringar i antalet småorter 2010 - 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016. Ortnamn på Öland 1985. sid. 54 - 55. ISBN 91 - 20 - 07049 - 7 
  • Kartsök och ortnamn Arkiverad 2 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. anger Kårholm, medan Kåreholm anges i Göran Hallberg: Ortnamnen på Öland 1985
  • Småland, Öland Blekinge och Skåne. Exempel i Blekinge: Augerum, Asarum, Mörrum och Vekerum. - ryd är liksom - hult och - måla ett typiskt ortnamn i Blekinge
  • himlen. Ortnamn med förledet Ull - finns från Ullvi i Leksands socken i norr till Ullevi i Gårdby på Öland i söder. Vanligast är dessa ortnamn i Uppland
  • Köpingsvik. Järnvägen på Öland lades ned den 1 oktober 1961. G Hallberg, Ortnamn på Öland 1985. G Adolfsson & S Lantz & Hj Nilsson, Ölands järnvägar, 1987
  • medeltida Öland utg av Riksantikvarieämbetet 1996, s. 132. G Hallberg, Ortnamn på Öland 1985, s. 79, 90. G Adolfsson & S Lantz & Hj Nilsson, Ölands järnvägar
  • plats kultplats eller offerplats De sammansatta namnen på - vi finns från mellersta Öland i söder, Karlevi, till trakten av Leksand i norr, Ullvi. I
  • december 2016, läs online, Källa från Wikidata Hallberg, Göran. Ortnamnen på Öland 1985. s. 28. ISBN 91 - 20 - 07049 - 7. Småorter 1990 PDF Statistiska
  • skär - syftar förmodligen på berg som går i dagern. Namnet skrevs 1406 Skerløff och Skærleff. Hallberg, Göran. Ortnamnen på Öland 1985. s. 33. ISBN 91 - 20 - 07049 - 7
  • online, läst: 9 juli 2016, Källa från Wikidata Hallberg, Göran. Ortnamnen på Öland 1985. s. 27 - 28. ISBN 91 - 20 - 07049 - 7. Småorter 1990 PDF Statistiska