ⓘ Mark-byar är byar vars namn slutar på -mark. Ordet används inom svensk ortnamnsforskning framför allt om byar med detta efterled som ligger i Övre Norrland, eft ..

                                     

ⓘ Mark-byar

Mark-byar är byar vars namn slutar på -mark. Ordet används inom svensk ortnamnsforskning framför allt om byar med detta efterled som ligger i Övre Norrland, eftersom de har en speciell karaktär och anses avspegla områdets tidiga kolonisationshistoria. De finns även inom finlandssvenskt område, där de är särskilt talrika i angränsande delar av landskapen Österbotten och Satakunta.

De flesta av namnen på -mark är från äldre medeltid. Ortnamnsefterledet -mark betyder "gränsområde, gränsskog". I Syd- och Mellansverige syftar -skog ofta på skogsområden och har senare kommit att beteckna en bygd. De norrländska ortnamnen på -mark syftar redan från början på bebyggelse. Det är då frågan om nybyggen i skog eller i utmarken.

                                     

1. Utbredning i Norra Norrland

I norra Sverige förekommer byar med efterledet -mark främst i norra Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten upp till och med Nederluleå socken. Allra vanligaste är de i kustområdet mellan Umeälven och Skellefteälven, men det finns också ganska många mark-byar norr om Skellefteälven. Den nordligaste mark-byn är Skatamark knappt två mil nordost om Boden. Byar med efterledet mark eller marken finns även i Medelpad, ett exempel på det är byn Västermarken även känt som Västmarken i Attmars socken i Sundsvalls kommun.

                                     

1.1. Utbredning i Norra Norrland Exempel som kan vara från förkristen tid

Mark-namnen i övre Norrland skiljer sig från liknande namn i södra Sverige genom att förledet vanligen är ett mansnamn. Så gott som alltid rör det sig om fordnordiska namn som förekom redan på förkristen tid, exempelvis:

  • Önde eller Öyvind Önnesmark i Lövångers socken
  • Hemming Hemmesmark i Sävars socken
  • Sjul eller Sigurd Sjulsmark i Bygdeå socken och Sjulsmark i Piteå socken
  • Erik Ersmark i Skellefteå socken
  • Gudmund Gunnismark i Sävars socken och förmodligen Gummark i Skellefteå socken
  • Fale, kortform för Fartegn Falmark, Bureå socken
  • Östen Ersmark ursprungligen Östensmark i Umeå socken, Estersmark ursprungligen Östensmark i Bygdeå socken
  • Hjagge eller Hjalmger Hjoggmark i Umeå socken
  • Grim eller Grimund Grimsmark i Bygdeå socken
  • Tvare Tväråmark i Sävars socken
  • Tolv Tålsmark i Sävars socken
  • Vibbe eller Vibjörn Vebomark i Lövångers socken
  • Anund Anumark och Ansmark i Umeå socken
  • Bulle Bullmark i Sävars socken
  • Arne Arnemark i Piteå socken
  • Gagnvid Gagsmark i Byske socken
  • Hök Hökmark i Lövångers socken
  • Håkan Håkmark i Umeå socken
                                     

1.2. Utbredning i Norra Norrland Möjliga exempel från kristen tid

Bland de få undantagen med namn från kristen tid märks:

  • Botulf eller Botvid Botsmark i Umeå socken – namnen är visserligen inhemska men förekom inte i förkristen tid
  • Blasius är möjligen det förnamn som finns i förleden till Blåsmark i Piteå socken. Det är i så fall från kristen tid
  • Flörik Flurkmark i Umeå socken – namnet tros vara tyskt, ursprungligen från det latinska Flores
                                     

1.3. Utbredning i Norra Norrland Exempel från oklar tid

Det finns också ett mindre antal mark-namn i Norra Norrland som har andra typer av förled, exempelvis terrängord:

  • Kasamark i Umeå socken anses komma från ordet kas = rishög, men kan möjligen innehålla mansnamnet Kase
  • Tjälamark i Umeå socken av käl = skogklädd höjd
  • Kusmark, Kågedalens socken
  • Drängsmark, Byske socken
  • Klutmark, Skellefteå socken
  • Gravmark i Sävars socken av Gravåns djupa fåra
  • Gärdsmark, Skellefteå socken
                                     

1.4. Utbredning i Norra Norrland Spår av en nordisktalande norrländsk kolonisation

Dominansen av förkristna mansnamn tyder på att de flesta mark-byar i övre Norrland anlades i förkristen tid. Detta innebär att de antagligen kom till under 1300-talet eller ännu tidigare. Utbredningen av mark-byar i övre Norrland anses därför spegla den jordbrukskolonisation som ägde rum i området under medeltiden. Mark-byarna i Lappland, som Ledningsmark och Stridsmark, har däremot tillkommit i mycket sen tid.

De äldsta norrländska socknarna finns förtecknade i 1314 års Sexårsgärd, och nådde då upp till Umeå och Bygdeå. Det innebär att dessa bygder och andra geografiskt sammanhållna bygder söder därom antagligen fick sockenkyrkor under perioden 1150–1300. Mellannorrlands kristnande inleddes dessförinnan. Bygder norr därom fick inte sockenkyrkor förrän efter 1314.

I södra Västerbotten Umeå och Sävars socknar märks ett tydligt mönster där byar med ortnamn av riktigt gammal karaktär kanske från 1000-talet ligger vid vattendragens nedersta delar, medan mark-byarna påträffas längre uppströms. Vid Sävaråns mynning ligger Sävar; högre upp längs ån kommer i tur och ordning Gunnismark, Tålsmark, Bullmark och Botsmark, med Gravmark, Klappmark och Hemmesmark vid mindre biflöden. Vid Täfteåns mynning ligger Täfte; högre upp längs ån hittar man Tväråmark och vid ett biflöde Hjoggmark. Vid Tavleåns mynning låg ursprungligen byn Tavle nu Innertavle och Yttertavle; högre upp följer Anumark, Ersmark och Flurkmark. Vid Tväråns mynning ligger Hiske; därovanför hittar man Tjälamark.

Även de flesta andra mark-byar i Västerbotten ligger en bit från de stora sjöarna och från havet. Därför tros mark-byarna i allmänhet ha tillkommit genom utflyttning från redan existerande byar, vilket innebär att den äldsta bygden i området bör vara åtminstone någon generation äldre.



                                     

2. Mark-byar i Finland

I Finland ligger mark-byarna främst i de historiskt svenskspråkiga områden som under medeltiden tillhörde Kumogårds län i nuvarande sydligaste Österbotten och norra Satakunta. Särskilt talrika var mark-byarna i de medeltida storsocknarna Närpes och Ulvsby. I Närpes storsocken hade alla inlandsbyar efterleden -mark, dock ingen av kustbyarna. Ett liknande förhållande rådde i Ulvsby storsocken. I de numera förfinskade byarna i Satakunta har efterleden ofta ändrats till -markku.

  • Klåsmark i Norrmarks socken
  • Södermark i Norrmarks socken
  • Påmark i Påmarks socken
  • Påskmark i Lappfjärds socken
  • Östermark i Östermarks socken
  • Yttermark i Närpes socken
  • Norrmark i Norrmarks socken
  • Svartsmark i Ulvsby socken
  • Mörtmark i Bötoms socken
  • Övermark i Övermarks socken
  • Dagsmark i Lappfjärds socken
  • Karlsmark i Ulvsby socken


                                     

3. Referenser

Källor

  • Holm, Gösta 1949. ”Ortnamnen i Lövånger”. Lövånger: en sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmän. D. 2. Umeå. sid. 90–157. Libris 1202237
  • Holm, Gösta 1970. ”Några äldre ortnamn”. Umeå sockens historia. Umeå: Norrlands univ förl. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X
                                     
  • byns namn är förmodligen det förkristna mansnamnet Hök. Liksom andra mark - byar med sådana förled anses den ha uppkommit som nybygge under medeltiden
  • Under slutet av järnåldern inleds det som kallas bybildningsprocessen då byar efter hand växer fram genom hemmansklyvningar på järnålderns gårdar, först
  • enheter som kallas markas och kism, där markas är ett distriktliknande område medan kism avser mestadels större städer. En markas är i sin tur uppdelad
  • invandrare medan andra jämnades med marken och blev nationalparker och kulturreservat i staten Israel. Lista över palestinska byar som avfolkades 1948, nedan angivna
  • byns namn är det förkristna mansnamnet Vibbe eller Vibjörn. Liksom andra mark - byar med sådana förled anses den ha uppkommit som nybygge under medeltiden
  • Förledet i byns namn är det förkristna mansnamnet Anund. Liksom andra mark - byar med sådana förled anses den ha uppkommit som nybygge under medeltiden
  • bildat ur det fornvästnordiska mansnamnet Thvari Þvari Liksom andra mark - byar med sådana förled anses byn ha uppkommit som nybygge under medeltiden
  • bynamnet Siurdsness för dagens Sjulnäs, också i Piteå kommun. Liksom andra mark - byar med sådana förled anses den ha uppkommit som nybygge kolonat under medeltiden
  • Innan 1967 bestod syriska samhällen på Golanhöjderna av 2 städer, 163 byar och 108 bondgårdar. 1966 bestod den syriska befolkningen på Golanhöjderna av