ⓘ Svenska ortnamnsefterled är sista ledet i sammansatta ortnamn som antingen förekommer i Sverige eller kommer ur svenskan. Förled och efterled förekommer i alla ..

                                     

ⓘ Svenska ortnamnsefterled

Svenska ortnamnsefterled är sista ledet i sammansatta ortnamn som antingen förekommer i Sverige eller kommer ur svenskan. Förled och efterled förekommer i alla sammansatta ord och många svenska ortnamn är sammansättningar. I artikeln redovisas efterled som avser bebyggelsenamn. Dessa kan vara primära eller sekundära. Primära är sådana bebyggelsenamn som från början avsett bebyggelse, som -by. Naturnamn som -vik har i många fall senare kommit att beteckna bebyggelse. Även artefaktnamn som -bro har kommit att beteckna bebyggelse.

I ortnamnsforskningen spelar efterleden en stor roll som del av ortnamnen ortnamnelement, därför att många efterled är så vanliga. Exempelvis har mycket forskning ägnats åt ortnamnselementen by, böle, lösa, rum och stad. Att kunna avgöra ortnamnens etymologi är centralt, liksom deras ålder och deras geografiska utbredning.

Ortnamn kan även antingen bestå av ett enda ord till exempel Berg i singular eller Berga i plural eller ha en avledningsändelse tillagd till grundordet. Vanliga sådana ändelser är -inge och -unge till exempel Steninge och Almunge. Se vidare Svenska ortnamnsändelser.

                                     

1. Allmänt om ortnamnsforskningen

Ortnamns efterled kan ha en betydelse som ännu är fullt begriplig, som till exempel -holm, men också där ordet i efterledet inte längre används i modern svenska, men där man i språkforskningen känner till motsvarigheter till ordet i fornsvenska, isländska, fornengelska etc. Ortnamnen har också ofta förvanskats så att man måste gå tillbaka till äldre källmaterial för att få se hur ortnamnen ursprungligen kan ha låtit för att utröna betydelsen av dem.

I vissa enskilda fall har betydelsen av ett efterled inte heller kunnat fastställas eller endast kunnat begripas med vissa tveksamheter på grund av att jämförelse endast förelegat med ett ord på fornengelska etc. Det gäller till exempel efterledet -ust i ortnamnet Orust och förledet Vad i ortnamnet Vadstena, vilka antas syfta på ett fornsvenskt och fornnorskt idag försvunnet vazt/vozt, med motsvarighet i fornengelskan med betydelsen fiskeplats. Samma betydelse föreligger också sannolikt hos efterledet i ortnamnet Alvastra, som då betyder "ål-fiskeplats". Efterledet utgörs då av varianten -vazter synonym till vazt på samma sätt som holm/holme förhåller sig till varandra i den plurala formen -vaztra pluralis genitiv. Pluralformen är vanlig hos ortnamn.

Dessutom kan ortnamn med idag fullt begripligt förled och efterled ha en oklar syftning som ändå gör ortnamnet oklart, till exempel gäller det ortnamnet Stockholm.

Efterledet i ett ortnamn kan ofta ge en uppfattning om ortens ålder och karaktär beroende på jämförelse med arkeologiskt material på jämförbara platser med jämförbara ortnamn och beroende på geologisk aktivitet som landhöjning etc., till exempel om ortnamnet ursprungligen syftat på ett läge vid en idag uppgrundad vik och så vidare. I denna artikel anges därför en del uppgifter om hur gamla en del av ortnamnen antas vara. Det ska dock poängteras att en kyrka också kan ha byggts i utkanten av en äldre bebyggelse och därför fått ett yngre namn, eftersom denna del av socknen hade detta yngre namn se exempelvis i artikeln Ucklum om detta ortnamn.

                                     

2. Termerna efterled och ändelser

Termen efterled avser ett sammansatt ords sista led. Många ortnamn är sammansatta av förled och efterled, men det finns också osammansatta ortnamn som Vi och Boo. Många ortnamn har böjningsändelser som till exempel -a i Mora, -e i Linde och -om i Krokom. Även avledningsändelser förekommer, som -und i Ragunda, samt den mycket vanliga ändelsen -inge, -unge i Västerhaninge, Skuttunge. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är ändelse och vad som är efterled. Ett exempel är ortnamnet Näsum. Man vet inte säkert om -um är beteckning för pluralis av näs då är -um en ändelse eller om -um kommer av -hem då är -um ett efterled.

                                     

3. Definition

Med svenska efterled kan avses efterled i Sverige svenska, finska och samiska. Det kan också betyda efterled som kommer av svenska ord, både i Sverige och i Finland. Huvuddelen av de efterled som nämns här är ortnamn i Sverige med efterled som kommer av svenska ord. Vissa ortnamn som har ett sådant efterled men finns i Finland nämns också, exempelvis Helsingfors. Även på Åland har de allra flesta orterna och byarna ett svenskt namn. I Norrbotten finns ett stort antal sekundära bebyggelsenamn med finskt ursprung, och några vanliga efterled för sådana ortnamn nämns också, alltså namn som slutar på -järvi, -vaara med flera. Samiska bebyggelsenamn i Sverige är inte fullt så vanliga som de finska. Vissa ortnamn med samiskt ursprung har också försvenskats, så att exempelvis Arvidsjaur kommer av de umesamiska Arviesjávvrrie där förledet betyder rikt givande. Eftersom samiska bebyggelsenamn med vanliga efterled inte finns i så stort antal har endast -jaur/-jaure nämnts här.



                                     

4. Kartor

Kartorna visar, regionalt, ortnamnsefterledens andel av alla ortnamn. Syftet är att ge en översiktlig bild utifrån dagens kartnamn. Kartorna bör tolkas försiktigt och främst ses som en inspiration till fördjupade studier. Metod: Inom en flytande cirkel med 3 mils radie har andelen ortnamn med aktuellt efterled av alla ortnamn beräknats och utifrån dessa värden har iso-linjer konstruerats. För att undvika procentberäkningar på låga värden har mätpunkter med färre än 50 ortnamn utelämnats.

Kartans ytor har färg efter den andel som kartändelsen har av alla kartnamnen. Färgerna går från rött högsta procentuella värdet inom kartan över grön och blått till beige.

Längst ner finns en länk till Lantmäteriets "Kartsök". Fyll endast i ett ortnamnsefterled och en förteckning samt en karta visas.

                                     

5. -ala, -ele, -el

Ett antal namn med efterledet -ala finns i Hälsingland, Uppland, Västergötland och Östergötland. -ala är en pluralform av -al som sedan länge har ansetts betyda hedniskt tempel. Tre sockennamn, Fryele, Friel och Fröjel, har efterleden -el, -ele, som kommer av -al. På senare tid har denna uppfattning ifrågasatts. Istället har en betydelse samlingsplats i ofredstider framförts som möjlig. Ovannämnda -ala ska inte förväxlas med det finska -la i till exempel Pajala. Det finska -la är en boplatsangivande ändelse. Det finns också några "falska" -ala med andra betydelser i Uppland, Södermanland och Närke.

Exempel

  • Söderala, tätort i Söderhamns kommun, Hälsingland
  • Riala, socken i Uppland
  • Götala, herrgård i Skara kommun
  • Norrala, socken i Söderhamns kommun, Hälsingland
  • Götala, by i Styra, Östergötland
  • Friel i Västergötland
  • Motala, kommun i Östergötland
  • Fröjel på Gotland
  • Fryele i Småland
                                     

6. -alt

I kombination med ett förled som slutar på a, ändras ofta efterledet -hult till -alt. Efterledet förekommer i Halland och norra Skåne.

Exempel

  • Boalt, Örkelljunga kommun i Skåne
  • Vasalt i Skåne
  • Boalt, Östra Göinge kommun i Skåne
  • Häljalt i Skåne


                                     

7. -arp

I kombination med namn vars förled slutar på -a gammal genitivändelse -a, eller -ar, kan efterledet -torp bli -arp. Exempel är gårdsnamnet Alarp i Östergötland som utvecklats från Allathorp 1381 via Alaorp 1545 till Alarp.

Ortnamnen med efterledet -arp är vanliga i Skånelandskapen, Småland och Östergötland och Västergötland. Som ersättning för det ursprungliga -arp har ibland i Skåne och Halland formerna -rup/-erup uppkommit. Dessa utvecklades på Själland, och infördes i Skåne genom danskt skriftspråk före den svenska erövringen.

Exempel

  • Häljarp, Landskrona kommun, Skåne
  • Sibbarp, socken i Halland
  • Barnarp, Småland
  • Tollarp, Västra Vrams socken, Skåne
  • Kattarp, Kattarps socken, Skåne
  • Alnarp, Lomma socken, Skåne
  • Kopparp, Ödeshögs kommun, Östergötland
  • Fammarp, Halmstads kommun, Halland
  • Tovarp, Asby socken, Östergötland
  • Genarp, Lunds kommun, Skåne
  • Påarp, Välluvs socken, Skåne
  • Porrarp, Vittsjö socken, Skåne
  • Dörarp, Småland
  • Mularp, socken i Västergötland


                                     

8. -arv

Efterledet -arv betyder egendom som tagits i arv och förekommer i västra Nyland och Åboland. Möjligtvis består förledet av namnet på den som ärvts.

Exempel

  • Håkansarv, Nyland
  • Bromarv, Nyland
  • Finnarv, Egentliga Finland
                                     

9. -arvaby, -arby

Efterledet -arvaby eller -arby är sammansatt av -arve arvinge och -by. Formen förekommer i Dalarna, norra Uppland och södra Finland och på Åland. Alla ortnamn på -arby handlar dock inte om arv, utan kommer av att slutledet på förledet slutar på -ar, till exempel Skräddarby.

Exempel

  • Klåsarby, Nyland Klas arvinges by/gård
  • Tosarby, Åland, Tores arvinges by/gård
  • Gennarby, Nyland
                                     

10. -arve

Efterledet -arve betyder arvinge och förekommer ofta på Gotland, men inte i några andra landskap. Ortnamn med detta efterled bildades huvudsakligen under medeltiden.

Exempel

  • Snäckarve
  • Barnarve
  • Kauparve
  • Botarve
  • Smissarve
                                     

11. -arvet

Efterledet -arvet finns enbart i Dalarna och betyder arvegods. Dessa ortnamn bildades under sen medeltid.

Exempel

  • Hönsarvet
  • Bomsarvet
  • Harmsarvet
  • Baggarvet
  • Domnarvet
                                     

12. -benning

-benning är en förkortning av hyttobygning, alltså hytta. Namnen är från medeltiden.

Efterledet finns i Bergslagen, framförallt i Fagersta, Norbergs, Avesta och Hedemora kommuner.

Exempel

  • Olsbenning i Västmanland
  • Karbenning i Västmanland
  • Ingvallsbenning i Dalarna


                                     

13. -berg

Efterledet berg har två olika betydelser.

1/ I Bergslagen har berg ofta med bergshantering att göra och betyder då bergslag, bergverk, gruvfält.

Exempel

  • Dalkarlsberg i Västmanland
  • Garpenberg i Dalarna
  • Persberg i Värmland
  • Norberg i Västmanland
  • Lindesberg i Västmanland
  • Kopparberg i Västmanland
  • Grängesberg i Dalarna

2/ I övrigt betyder efterledet just berg.

Exempel

  • Falkenberg i Halland
  • Brunnsberg i Dalarna
  • Hallsberg i Närke
  • Taberg i Småland

I samband med ett personnamn syftar berg ofta bara på någon liten höjd.

Exempel

  • Adolfsberg i Örebro
  • Marieberg i Stockholm
                                     

14. -berga

Efterledet -berga betyder berg eller höjd. Det finns i södra och mellersta Sverige, bland annat i Småland och på Öland.

Exempel Ett mycket vanligt namn är Solberga som betyder solbelyst berg eller höjd.

  • Solberga socken, Bohuslän
  • Solberga, Nässjö kommun
  • Solberga socken, Skåne

Andra -berga är också vanliga.

Exempel

  • Varberga, Närke
  • Triberga, Öland
  • Tillberga, Västmanland
  • Kläckeberga, Småland
                                     

15. -bo

En betydelse av -bo är inbyggare. Denna betydelse finns i en del häradsnamn och sockennamn.

Exempel

  • Kärrbo socken, Västmanland
  • Albo härad, Skåne

En annan betydelse är bygd. Bland annat finns denna betydelse i en del sockennamn i Gävleborgs län.

Exempel

  • Delsbo, Hälsingland
  • Ockelbo, Gästrikland
  • Hanebo socken, Hälsingland

Betydelsen bygd förekommer även i gotländska ortnamn som slutar på -lingbo. Mellanledet -ling- betyder inbyggare eller ättlingar.

Exempel

  • Hablingbo på Gotland

En tredje betydelse är gård. Den betydelsen finns i Bjälbo och Grebo i Östergötland, som så småningom blev kyrksocknar.

De ortnamn med efterledet -bo som är bygdenamn, sträcker sig ända tillbaka till förhistorisk tid. Däremot är de - bo -namn som betecknar gård från medeltiden.

                                     

16. -bo, -boda

Efterledet -bo har flera betydelser än de som nämnts ovan. Den allra vanligaste betydelsen är bod. I dessa fall är -bo en försvagad form av -boda. De flesta namnen med efterledet -bo eller -boda är från medeltiden, men det finns också ortnamn av denna typ som är ända från vikingatiden. Efterledet -boda är äldst och började förekomma under vikingatiden, men merparten är från medeltiden och framåt. Från och med 1500-talet började -boda förkortas till -bo. Ortnamnen på -boda och -bo anses ha sitt ursprung i bodar vid slåttermarker. -bo och boda -namnen används ofta i samband med ett förnamn eller en personbeteckning. Under nyare tid har -bo kommit att beteckna ett allmänt bebyggelse.

Exempel på namn med efterledet -bo

  • Gunnilbo, Västmanland
  • Andersbo, Uppland
  • Skogsbo, Enköping, Uppland

Exempel på namn med efterledet -boda

  • Pålsboda i Närke
  • Eringsboda i Blekinge
  • Spannarboda i Västmanland

En del boda -namn har ett träd som förled.

Exempel

  • Lönsboda i Skåne
  • Aspeboda i Dalarna


                                     

17. -bol, -böle

Efterledet -bol betyder gård, nybygge, nyodling. -bol är en avledning av verbet -bo. Ur -bol har -böle uppstått genom omljud. Dessa efterled är från medeltiden och även från nyare tid.

En speciell grupp är de namn som kommer av fornsvenska * nybyli nybygge och * þykbyle tät bebyggelse. Ur * nybyli har namn som Nibble, Nybble, Nöbbele och Nöbble uppstått, och ur * þykbyle kommer Tybble och Tibble. Ortnamnen i denna grupp betecknar ofta stora byar, och dessa byar anses ha uppstått under vikingatiden. De finns i Skåne, Småland, Östergötland och framför allt i östra Svealand.

Den yngre bebyggelsen på -bol och -böle var nybyggen och nyodlingar på utmark. De uppstod med efterledet -bol i västra Götaland, i Värmland, Södermanland och Uppland, och med efterledet -böle i östra Småland, på Öland, i Uppland, närliggande Åland och i Norrland.

Exempel på -bol:

  • Brandsbol i Värmland
  • Bäckebol i Göteborg
  • Rossbol i Jämtland
  • Kåtebol i Bohuslän
  • Håbol i Dalsland
  • Ändebol i Södermanland
  • Klässbol i Värmland

Exempel på -böle:

  • Baggböle stadsdel i Helsingfors, Finland
  • Britsböle, Sagu, Egentliga Finland, Finland
  • Andersböle,
  • Skallböle i Medelpad
  • Oxböle i Jämtland
  • Rågetsböle, Åland, Finland
  • Baggböle i Västerbotten
  • Kårböle Hälsingland
  • Nupurböle, del av Bastvik i Esbo, Nyland, Finland
                                     

18. -borg/-borga

Betecknar oftast att det legat en större människogjord befästning på platsen eller en naturligt svårframkomlig plats, ett naturligt fäste eller landborg, eller en anlagd borg, exempelvis en vikingatida trelleborg i Skåne.

Exempel

  • Uleåborg i Norra Österbotten
  • Helsingborg i Skåne
  • Karlsborg i Västergötland
  • Trelleborg i Skåne
  • Göteborg i Västergötland
  • Raseborg i Nyland
  • Viborg i Leningrad oblast
  • Vänersborg i Västergötland
  • Björneborg i Satakunta
                                     

19. -born

Efterledet är den bestämda formen av bor, passage mellan eller utmed vatten.

Exempel

  • Björkborn i Värmland
  • Kärvingeborn i Västmanland
  • Sundborn i Dalarna
  • Gåsborn i Värmland
                                     

20. -by

Det finns 4266 -by i Sverige enligt Lantmäteriet.

-by som ortnamnsefterled fornsvenska byr) kan beteckna dels enstaka gård och dels by, samling av gårdar. Betydelsen får bedömas från fall till fall.

I några fall har orter med ortnamn -by så småningom blivit städer, vilket i åtminstone Visbys fall kan ha att göra med inflytande från Danmark där "by" betyder stad.

Många ortnamn med -by som efterled har hög ålder. Oftast brukar forntida ortnamn på by ha naturföreteelser i förleden, medan yngre ortnamn med -by ofta har ett personnamn i förleden.

Vissa namn på -by är den ursprungliga leden -bygd.

Exempel på ortnamn med efterledet by:

  • Norrby, Norby finns i ett stort antal. Betyder byn norr om moderbyn.
  • Lundby finns i ett stort antal och betyder by invid skogsdunge.
  • Näsby utanför Vetlanda
  • Nyby, Småland
  • Aneby, Småland
  • Nyby, Jämtland
  • Söderby 85 st, Sörby 244 st.
  • Väsby finns i ett stort antal. Betyder byn väster om moderbyn.
  • Nordby, Bohuslän
  • Älvkarleby, Uppland
  • Gusselby, Västmanland
  • Hultaby, utanför Vetlanda
  • Ösby finns i ett stort antal. Betyder byn öster om moderbyn.
  • Husby, Husaby finns i ett stort antal. Betyder administrativ gård för kungen, det som senare kallas kungsgård.

Attundaland:

  • Sundby
  • Hagby
  • Karby
  • Täby socken, med Täby kyrkby
  • Brottby betyder egentligen bryteby, jämför Husby

Tiundaland:

  • Rinkeby betyder krigarens by

Städer:

  • Ronneby
  • Visby
  • Ljungby
  • Nykarleby
  • Karleby
  • Vimmerby
  • Mjölby

Utanför traditionellt svenskspråkigt område:

  • Gammalsvenskby, samhälle i Ukraina bildat av estlandssvenska utflyttare från Dagö
  • Grimsby Stad i England, döpt av nordiska vikingar.
                                     

21. -byn

Bestämd form av -by, som är vanlig i stora delar av Norrland och även förekommer i Dalarna, Värmland och Dalsland samt sporadiskt även i andra delar av Götaland och Svealand.

Exempel

  • Gunnarsbyn i Norrbotten
  • Öjebyn i Norrbotten
  • Sundsbyn i Värmland
  • Högsbyn i Dalsland
  • Valsjöbyn i Jämtland
  • Edsbyn i Hälsingland
  • Fanbyn i Medelpad
  • Skattungbyn i Dalarna
                                     

22. -böte

Syftar på en kulle eller annan höglänt plats på vilken det stått en vårdkase. Namn som innehåller ”böte” förekommer längs Sveriges östkust från Blekinge till norra Uppland, i den åländska och österbottniska skärgården, samt längs Finska vikens norra kust. Ordet har troligen sitt ursprung i det fornsvenska verbet böta slå eld.

Exempel
  • Nämdö böte i Stockholms skärgård
                                     

23. -drag

Efterledet -drag förekommer mest efter ostkusten till och med Gästrikland. Dess betydelse är land mellan två vatten, där man måste dra båten. -drag kan också användas om ställe på havet eller sjön vilket är starkt utsatt för vind och vågor, som i Långedrag.

Exempel

  • Skalkedrag, torp i Misterhults socken i Småland
  • Stordrag, gård i Börstils socken i Uppland
  • Långedrag, primärområde i Göteborg
                                     

24. -eke/-ike/-icke

Efterledet -eke betyder ekdunge. När ett gudanamn är förled anses det att platsen har använts för kult av denna gud. I Uppland finns Onsike, aff odheneke 1409, och i Södermanland finns Onsicke, j odhinseke 1365. Där dyrkades i forntiden guden Oden. I Skåne finns Torseke, y Torsege 1570-talet, där guden Tor dyrkades.

                                     

25. -ene

Efterledet kommer av vin, som betyder betesmark; äng. Det förekommer i Bohuslän, Västergötland och Värmland. Namnen med efterledet -vin som långt senare har blivit -ene, började uppstå vid tiden för Kr. f. och har sedan varit produktiva fram till 1000-talet. I södra och sydvästra Värmland kan -ene i många fall vara en pluralisändelse dativ, bestämd form, som i Vikene. Men det kan också komma av -vin, som i Bredene och Lökene.

Exempel

  • Södra Härene, Västergötland
  • Tossene, Bohuslän
  • Vittene, Västergötland
  • Götene, Västergötland
  • Lökene, Värmland
  • Bredene, Värmland
  • Levene, Västergötland
                                     

26. -fallet

Betyder åkerstycke, åkerskifte; mark där skogen är fälld ibland för nyodling.

Exempel

  • Slätfallet, Gästrikland
  • Krogsfallet, Östergötland
  • Lindefallet, Hälsingland


                                     

27. -fors/-forsa/-forsen

Exempel på ortnamn med efterledet -fors/-forsa/-forsen

  • Helsingfors
  • Degerfors
  • Bodafors
  • Tammerfors
  • Bengtsfors
  • Storfors
  • Kramfors
  • Rimforsa
  • Hagfors
  • Nyfors
  • Orrefors
                                     

28. -garn

Efterledet kan betyda långt, smalt vattendrag; smal udde, eller smal vik och även holme. Det förekommer i Uppland, Södermanland och på Gotland.

Exempel

  • Angarn, sydöstra Uppland
  • Södergarn på Lidingö som i forntiden utgjorde en holme skild från Lidingös fastland.
  • Tullgarn, östra Södermanland
  • Ljugarn på Gotland
  • Gammelgarn, Gotland
  • Venngarn i Uppland
                                     

29. -hammar

Hammar, -hammar kan betyda stenig höjd, stenbacke.

  • Hammar
  • Östhammar
  • Stenhammar

Men den vanligaste betydelsen för -hammar är industrianläggning med vattendriven hammare.

  • Norrahammar
  • Surahammar
                                     

30. -har, -hara, -haru, -hära

En hara betyder stenigt grund, stening udde, lågt moränrev, stenrev eller mindre skär ute mot havsfjärd. Namnet förekommer speciellt på Åland, i Skärgårdshavet och vid Nylands kust. Förekommer också i Stockholms skärgård. Formen -hära är vanlig på Åland medan -haru förekommer i Åboland och Nyland.

Exempel:

  • Rönnhära Vårdö
  • Gråhara Helsingfors
  • Klovharun Borgå
  • Strandharen Houtskär
                                     

31. -harg

I nutida svenska finns Harg bara som ett osammansatt ortnamn. Ordet har två betydelser stenig mark och kultplats. Som efterled finns ordet i formerna harg othinsharg 1286 för Odensala i Uppland, skætharg 1287 för Skederid, med omljud herghe Skedherge 1306 för Skerike och hærgi thorshærgi 1296 för Torshälla. I dessa sammansatta former betecknar de kultplats.

                                     

32. -hem

Efterledet hem har flera besläktade betydelser, men är med avseende på ursprunget identisk med dagens svenska substantiv hem. Det är av allt att döma släkt med det grekiska ordet keimai jämför runsvenskans och isländskans heim och koite som betyder ligga respektive läger, liggplats. Den ursprungligaste betydelsen är därför hemvist, plats där man slår sig ner, därav den äldsta betydelsen trakt, bygd. Yngre är därför också betydelsen gård. Namnen på -hem hör till de äldsta namntyperna och är oftast namnet på gamla moderbyar, från vilka yngre byar och gårdar flyttats ut från i omgivningen. Ett annat tecken på deras ålder är att dessa by- och gårdsnamn i stor utsträckning också blivit sockennamn. Huvudsakligen är namnen från tiden före vikingatiden och det stora flertalet har sannolikt tillkommit redan under romersk järnålder Kr.f.–400 eller folkvandringstid 400–550.

Detta efterled förekommer på olika ställen både på kontinenten, i England, på Shetlandsöarna, Orkneyöarna och i Norden. Kärnområdet i Norden är i Norge, som har cirka ett tusental med detta ortnamnsefterled. I Danmark är de vanliga på Jylland, men förekommer endast sporadiskt på de danska öarna. Island har ett 30-tal namn av en något mer schablonartad karaktär – med naturfenomen som förled, till exempel Sólheimar, Vindheimar. I Finland saknas namnelementet helt.

I Sverige förekommer dessa ortnamn med detta ortnamnefterled i Västsverige, närmare bestämt i Halland, Västergötland, Bohuslän och södra Värmland. Mest tätast förekommer de i Skaraborgsområdet och området däromkring med cirka 80 representanter. I övrigt förekommer dessa namn tätast på Gotland och i Ångermanland i Västernorrlands län och det senare området sträcker sig in i Medelpad. Relativt vanliga är ortnamnen också i Uppland och därefter förekommer de mindre och mindre och sporadiskt i Östergötland, Småland, Södermanland, Skåne, Västmanland och Närke och Blekinge i Blekinge bara ett bevarat namn. I Gävleborgs län, Dalarna, Västerbottens län, Norrbottens län och Öland saknas denna ortnamnstyp helt.

Under 1800- och 1900-talet har hem fått betydelsen hem för en namngiven person.

Exempel på den äldsta betydelsen trakt, bygd: Ett antal kyrkbyar på Gotland slutar på hem.

  • Eskelhem
  • Etelhem
  • Elinghem

Exempel på namn med den något yngre betydelsen gård:

  • Dalhem
  • Länghem

Exempel på sena ortnamn med betydelsen hem för en viss person:

  • Alfredshem

Många ortnamn med efterledet -hem har med tiden spårat ur mer eller mindre och ändrats så att de inte alltid är lätta att identifiera.

Exempel på sådana namn är:

  • Lindome i Lyngemä soken 1348
  • Marma i Alunda socken Marhem 1316
  • Gråmunkehöga in Gromundhem 1316
  • Marma i Lagga socken Marheme 1376
  • Hajom Haghema kirkioby 1403
  • Marma i Almunge socken Mareme 1413
  • Viad i Wiem 1407
  • Askim Askheims herað 1200-talet
  • Alster Alstrem 1348

Se även -um.

                                     

33. -hester, -hestra

Betydelsen av detta efterled är omstridd. En möjlig betydelse är skottskog, lågskog. Efterledet förekommer mest i Jönköpings län, men även i Öster- och Västergötland. En del av namnen på -hester är från vikingatiden, men de flesta är från medeltiden.

Exempel

  • Habblahester, sydöstra Västergötland
  • Appelhester, Småland
  • Angerdshestra, Småland
                                     

34. -holm/-holma/-holmen

I efterledet -holm ingår dels det dialektala holm och dels holme. När borgar och sätesgårdar under medeltiden började byggas på mindre öar och holmar i sjöar och vattendrag började efterledet -holm uppstå. Vanligtvis betecknade -holm först själva holmen, men senare överfördes -holm på bebyggelsen. Dessa borgar och sätesgårdar hade ofta hög status. Det gjorde att efterledet -holm efter medeltidens slut användes på herresäten, bruk och till och med byar, gårdar och torp, utan att dessa behövde ha anknytning till någon holme.

Vanligast förekommer efterledet -holm i södra Sverige, men även i Mellansverige, när det gäller slott och herresäten. I Dalarna och i Norrland har ett mindre antal byar, gårdar och torp efterledet -holm enbart som statussymbol, liksom sådan bebyggelse i de sydligare delarna av landet.

Exempel på ortnamn med efterledet -holm/-holma/-holmen

  • Hässleholm
  • Stockholm
  • Lindholmen
  • Laholm
  • Ängelholm
  • Katrineholm
  • Arholma
                                     

35. -hov

Namnen på -hov konstruerades ursprungligen med början under 1600-talet som namn på storgods efter mönster från Tyskland, där herresäten kunde ha namn med efterledet -hof, som också anspelade på betydelsen furstehov. Namn på -hov kunde senare även uppstå genom skämtsam namngivning, som är troligt för Johanneshov. Exempel på ortnamn med efterledet -hov

  • Åkeshov
  • Sturehov
  • Stjärnhov
  • Johanneshov
                                     

36. -hult/-hylte

Hult ingår i många ortnamn, både ensamt och som efterled. Dess grundläggande betydelse i ortnamn är troligen enbart skog oberoende av storlek, trädslag eller användningsområde. En liten del av namnen på -hult är från vikingatiden, men den stora majoriteten uppstod under medeltiden.

Likheter finns i danskan, norskan, engelskan och tyskan. De flesta -hult-namnen finns i Småland men även i Skåne, Blekinge, Halland, Västergötland, Östergötland, Närke, Västmanland och Södermanland finns ett antal. I västra Småland finns även formen -hylte, som har uppkommit genom omljud av -hult.

Exempel:

  • Brännehylte, Småland
  • Hässlehult, Småland
  • Vilshult, Skåne
  • Sibbhult, Skåne
  • Kyrkhult, Blekinge
  • Döderhult, Småland
  • Älmhult, Småland
  • Skånes-Fagerhult
  • Älghult, Småland
  • Hishult, Halland
  • Krängshult, Småland
                                     

37. -hus

Efterledet -hus betyder befäst hus, borg. Detta efterled uppstod i början av 1300-talet.

Exempel:

  • Åhus
  • Tavastehus
  • Bohus
  • Malmöhus
  • Örbyhus
  • Glimmingehus

I ett par fall i mellersta Dalarna har os åmynning fått formen -hus.

  • Våmhus utlopp i Spjutmosjön
  • Gopshus utlopp i Siljan
                                     

38. -hög

Efterledet -hög kan ha olika betydelser. Det kan dels betyda gravhög och dels kan det beteckna en liten naturlig höjd det mest vanliga. Efterledet förekommer vanligast i Götaland.

Exempel

  • Ödeshög i Östergötland
  • Hammenhög i Skåne
  • Alfshög i Halland
                                     

39. -ie, -ige

Dessa båda efterled betyder samma sak som -hög. Efterledet -ie finns i Skåne och -ige finns i Halland.

Exempel

  • Fosie i Skåne
  • Flädie i Skåne
  • Hyllie i Skåne
  • Veddige i Halland
  • Fjelie i Skåne
                                     

40. -jaur/-jaure

Försvenskat samiskt ord för sjö samiska jávrrie, som används i många områden kring sjöar i Lappland.

  • Njallejaur
  • Galtisjaure
  • Palkijaure
  • Arvidsjaur av umesamiska Árviesjávrrie
  • Randijaur
                                     

41. -joki

Efterledet finns i de finsktalande delarna av Norrbottens län. Det betecknar både mindre och större vattendrag; alltså bäck, å eller älv.

Exempel

  • Keräsjoki
  • Parkajoki
                                     

42. -järvi

Även järv, finskt ord för sjö eller tjärn, namn på sjöar och sjönära orter i Lappland och Norrbotten.

  • Keräntöjärvi
  • Jukkasjärvi
  • Lansjärv av samiska Lájnnesjávrri
  • Morjärv av finska mura dy och järvi sjö
  • Kainulasjärvi
  • Lista över insjöar i Sverige med namn som slutar på -järvi
  • Vittjärv av norrbottenfinska vitta ris, vidja och järvi sjö

Finskans benämning på tjärn är "lampi" och på vatten "vesi"

                                     

43. -kärr

Bebyggelsenamn i Värmland som syftar på terräng lämplig för foder- och lövtäkt.

Exempel

  • Kroppkärr i Värmland
  • Starrkärr i Värmland
  • Skattkärr i Värmland

I speciellt sydvästra Västergötland och i norra Halland är kärr ett ord för liten sjö, tjärn.

  • Lista över insjöar i Sverige med namn som slutar på -kärr
                                     

44. -kärret

I Närke och Södermanland, andra landskap i Mellansverige och i norra Norrland kan ibland -kärret vara ett ord för liten sjö, tjärn.

  • Lista över insjöar i Sverige med namn som slutar på -kärret
                                     

45. -köping

-köping betyder handelsplats och förekommer som efterled i namnen på några medeltida städer. Från ordet köping kommer också ortnamnet Köping på Öland samt Köping i Västmanland., vilka då förmodas ha varit centralt belägna handelsplatser där. Efterledet finns i södra och mellersta Sverige och uppstod under medeltiden. Detta ords ursprungliga betydelse är alltså handelsplats och hör ihop med ordet köpa. Senare bestämdes att denna benämning skulle användas för handelsplatser på landet som var filialer till städer där handel undantagsvis var tillåtet i stadens ställe och som var för små för att få stadsprivilegier. Denna benämning kom alltmer att användas på kommuner från och med 1800-talets andra hälft på mindre industriorter med mera. Se vidare i artikeln Köping.

Endast en svensk ort har fått ett namn med efterledet -köping sedan den fått tillstånd att bli köping. Det är

  • Malmköping

Övriga ortnamn med efterledet -köping

  • Lidköping
  • Äsköping
  • Linköping
  • Jönköping
  • Nyköping
  • Falköping
  • Enköping
  • Norrköping
  • Söderköping
  • Malmköping
                                     

46. -köpinge

Ortnamn på -köpinge förekommer i södra Skåne. -köpinge är dativ singularis av -köping, handelsplats.

Ortnamn med efterledet -köpinge

  • Hököpinge
  • Kyrkoköpinge
  • Löddeköpinge
  • Dalköpinge
  • Sireköpinge
                                     

47. -land, -landa

Dess betydelse är jordstycke; åker. Efterledet -land förekommer nordligare än -landa. Från och med Småland och norra Halland finns -landa upp till och med södra Dalarna och Gästrikland. I Gästrikland och i mellersta Dalarna börjar allmänt de ortnamn som slutar på -land, men de finns även längre söderut, till exempel i norra Bohuslän. Ursprung från folkvandringstiden, 400–500-talen, och senare.

Exempel på ortnamn med efterledet -land

  • Västland, i nordöstra Uppland
  • Hålland, by i Jämtland
  • Nyland, by i Jämtland
  • Kovland, tätort i Sättna socken
  • Groland, småort i Bohuslän

Exempel på ortnamn med efterledet -landa

  • Brålanda i Dalsland
  • Arlanda i Uppland
  • Skepplanda i Västergötland
  • Torslanda socken i Västergötland
  • Färgelanda i Dalsland
  • Karlanda i Värmland
  • Vetlanda i Småland
  • Upplanda i Uppland
                                     

48. -lax

Ursprungligen av äldre finska "laksi" = vik modern finska: lahti

Ortnamn av denna typ förekommer i Norrbotten, till exempel Hortlax och Kallax, och i svenskspråkiga områden i Finland.

                                     

49. -lid/-lida/liden

Lid betyder backe, sluttning.

Exempel på ortnamn med efterledet -lid/-lida/-liden

  • Krigslida i Haninge kommun
  • Fagerlid i Borås kommun
  • Indalsliden i Medelpad
                                     

50. -lombolo/lompolo

Efterledet -lompolo betyder sjöliknande träsk. Lompolo används speciellt i Lapplands dialekter.

Exempel

  • Korpilombolo i Pajala kommun
  • Muodoslompolo i Pajala kommun
  • Parkalompolo i Pajala kommun
                                     

51. -lunda

Det finns 1147 -lunda i Sverige enligt Lantmäteriet.

Efterledet -lunda är känt från början av folkvandringstid och in på medeltiden, främst i Uppland. Betydelsen av -lund är skogsdunge. Dessa namn anses ibland ha haft en religiös betydelse, och Lundanamnet användes ofta i likhet med Tunanamnen i kombination med vissa äldre gudanamn, till exempel Fröslunda och Torslunda. Teorier finns att en del av -lunda och -tuna har varit religiösa centra, och ofta lever då de gamla lunda -namnen kvar i form av en sockenkyrka eller mindre by eller stad. Men -lunda kan ofta syfta på en dunge, som i Björnlunda.

Exempel på olika -lunda -kombinationer:

  • Björnlunda i Södermanland
  • Närlunda, Södermanland. Anses ha koppling till gudanamnet Njord, vars stam från början är Nerdh-.
  • Fröslunda i Uppland, koppling till guden Frö
  • Västra Frölunda i Västergötland
  • Alunda i Uppland
                                     

52. -luspen

-luspen kommer av ett samiskt ord för plats där ett vattendrag rinner ut ur en sjö.

I Sverige förekommer efterledet -luspen från Jämtland och norrut, särskilt i södra Lappland. Exempel är:

  • Fjosokluspen vid utloppet av Fjosoken i Sorsele kommun i Lappland.
  • Luspen var namnet på den by som sedermera blev tätorten Storuman.
  • Lomsjöluspen vid utloppet av Lomsjön i Strömsunds kommun i Jämtland.
                                     

53. -lösa

-lösa betyder glänta; äng. Ortnamn på -lösa finns i Skåne, Småland, Öland, Västergötland, Östergötland och trakterna kring Hjälmaren och Mälaren. I landskapen Södermanland och Uppland finns också några -lösa rätt långt från de båda stora sjöarna, som Mellösa socken i Södermanland och byn Älglösa i Films socken i Uppland. Namnen på -lösa uppstod under folkvandringstiden 400–550 e.Kr.

Enstaka -lösa har uppstått som senare bildningar till adjektivet lös, som till exempel Brödlösa.

Exempel

  • Västerlösa i Östergötland
  • Harlösa i Skåne
  • Boglösa i Uppland
  • Förlösa i Småland
  • Kastlösa på Öland
  • Gumlösa socken i Skåne

På Gotland motsvaras dessa namn av -lause, till exempel Gisslause och Krämplause.

                                     

54. -löv

De flesta -löv -namnen finns i Skåne. Den ursprungliga formen av efterledet är -lev, som är besläktat med verbet lämna, och har betytt "något efterlämnat", det vill säga arvedel. De äldsta namnen på -löv kommer antagligen från folkvandringstiden 400-550 e.Kr.

Exempel

  • Vinslöv i Skåne
  • Härlöv i Småland
  • Svalöv i Skåne
  • Glumslöv i Skåne
  • Härslöv i Skåne
  • Eslöv i Skåne
  • Arlöv i Skåne
  • Burlöv i Skåne
                                     

55. -mark

Efterledet -mark betyder "gränsområde, gränsskog". I Syd- och Mellansverige syftar -skog ofta på skogsområden och har senare kommit att beteckna en bygd. De norrländska ortnamnen på -mark syftar redan från början på bebyggelse. Det är då frågan om nybyggen i skog eller i utmarken. De flesta av namnen på -mark är från äldre medeltid.

Exempel

  • Töcksmark i Värmland
  • Ärtemark i Dalsland
  • Ersmark, Umeå kommun och Ersmark, Skellefteå kommun, två tätorter i Västerbotten
  • Skillingmark i Värmland
  • Norrmark och Södermark delar av staden Björneborg, Finland
  • Dagsmark by i Kristinestad, Finland
  • Dragsmark i Bohuslän
  • Sjulsmark i Norrbotten
  • Bullmark i Västerbotten
                                     

56. -minne

Efterledet -minne betyder "mynning". En alternativ variant är "-mynne".

Exempel

  • Tvärminne i Hangö stad, Finland
  • Åminne på Gotland
  • Åminne i Halikko, Finland
                                     

57. -måla

Det finns 1156 -måla i Sverige enligt Lantmäteriet.

Efterledet -måla förekommer i ett ganska avgränsat område i Sverige - Småland, Blekinge och Östergötland. Betydelsen är sannolikt "avgränsat, uppmätt jordstycke". Många -måla-namn börjar med ett personnamn och är tidsmässigt vanligast från medeltiden.

Exempel på ortnamn med efterledet -måla

  • Kråkemåla i Småland
  • Mindre platser som Brunnsmåla, Flinsmåla, Haraldsmåla, Hullingsmåla, Hundsmåla, Korpemåla, Njutemåla, Rävemåla, Vitemåla och så vidare.
  • Blomstermåla i Småland
                                     

58. -nora, -noret

Efterleden -nora, -noret kommer av nor, som är ett smalt sund mellan två sjöar.

Exempel

  • Sköldnora i Uppland
  • Övernora i Dalarna
  • Landsnora i Uppland
  • Röjnoret i Västerbotten
  • Hindsnoret i Dalarna
                                     

59. -näs

Ett näs är en smal landtunga som förenar två större landmassor, men kan även beteckna en långsmal halvö eller en udde.

Exempel

  • Vännäs i Västerbotten
  • Höganäs i Skåne
  • Skrattnäs i Kristinestad, Finland
  • Bollnäs i Hälsingland
  • Korsnäs kommun i Österbotten, Finland
  • Strängnäs i Södermanland
                                     

60. -oja

Efterledet -oja betyder dike, ibland betecknar ordet naturliga, smala vattendrag av typ bäck och förekommer i de finsktalande delarna av Norrbotten.

Exempel

  • Harrioja, by i Nedertorneå socken
  • Turunoja, gård i Övertorneå socken
                                     

61. -om

Ledet- om kan komma av -hem. Se även - um nedan.

Exempel

  • Hajom i Västergötland, Gärdesgårdshem
  • Koppom i Värmland

I de flesta ortnamn som slutar med -om är det dock en pluraländelse.

                                     

62. -os

Vanligt vid ortnamn som slutar på - os å- eller älvmynning är att det föregås av - r, genitiv av förledet. Exempel

  • Aros, Västra Aros Västerås
  • Fredros i Värmland
  • Inseros i Västergötland
  • Foskros i Dalarna
  • Älvros i Härjedalen
  • Rottneros i Värmland
                                     

63. -pää

Efterledet förekommer i de finsktalande delarna av Norrbottens län. Betydelsen är huvud eller ände, spets i olika geografiska betydelser.

Exempel

  • Alapää i Lappland
  • Niskanpää i Norrbotten
                                     

64. -red/-rud/-ryd/-ryda/-röd

Dessa efterled är olika former av samma efterled och betecknar röjd mark. Formerna på -rud i delar av Västergötland samt i Dalsland, Värmland och västra delen av Närke och även de bohuslänska efterleden på -röd är västnordiska former. De skånska efterleden på -röd, samt alla former på -red och -ryd är östnordiska former. -rud kommer av urnordiska *ruð och de övriga formerna kommer av *reuð. I fornvästnordiska blev *reuð till *rióðr, som genom omljud blev den bohuslänska ändelsen -röd. En del av efterleden -röd i Bohuslän kommer istället av *ruð. I fornöstnordiska blev *reuð till *riuð, som genom omljud blev -ryd. I Skåne sänktes y, så att efterledet blev -röd. I Halland och i delar av Västergötland blev efterledet -red genom sänkning av y.

                                     

64.1. -red/-rud/-ryd/-ryda/-röd -red

Efterledet -red kommer av ett tidigare -ryd. Ortnamn på -red finns i Halland och i den södra delen av Västergötland.

Exempel på ortnamn med -red:

  • Horred i Marks kommun, Västergötland
  • Hedared i Borås kommun, Västergötland
  • Knäred i Laholms kommun, Halland
  • Tollered i Lerums kommun, Västergötland
  • Lagmansered i Trollhättans kommun, Västergötland
  • Ullared i Halland
                                     

64.2. -red/-rud/-ryd/-ryda/-röd -rud

-rud, efterled i många svenska ortnamn, de flesta i Dalsland, Värmland och norra Västergötland, betecknar röjd mark. Namnen på -rud har tillkommit under medeltiden eller senare.

Exempel på ortnamn med -rud:

  • Övre Ullerud i Värmland
  • Långserud
  • Sillerud i Värmland
  • Aggerud
  • Sannerud i Västergötland
  • Mellerud i Dalsland
  • Skållerud i Dalsland
  • Frykerud
                                     

64.3. -red/-rud/-ryd/-ryda/-röd -ryd/ryda

-ryd, efterled i många svenska ortnamn, de flesta i Småland, betecknar röjd mark. Många av namnen är från vikingatiden, men de flesta är från medeltiden. En hel del av namnen har från början betecknat slåtter- eller betesmark. Det är också vanligt att nybyggen som anlagts i skogsmark under medeltiden har fått namn som slutar på -ryd.

Exempel på ortnamn med -ryd/-ryda:

  • Danderyd i Uppland
  • Markaryd i Småland
  • Tofteryd i Småland
  • Hällaryd i Blekinge
  • Vaggeryd i Småland
  • Landeryd i Småland
  • Bredaryd i Småland
  • Traryd i Småland
  • Unnaryd i Småland
  • Härryda i Västergötland
                                     

64.4. -red/-rud/-ryd/-ryda/-röd -röd

Det finns 1076 -röd i Sverige enligt Lantmäteriet. De flesta av dessa ligger i Skåne och Bohuslän.

Exempel på ortnamn med -röd:

  • Djurröd i Skåne
  • Resteröd i Bohuslän
  • Linderöd i Skåne
                                     

65. -rödja, -rödjan

Dessa efterled är bildade till fornsvenska rydhia röja.

Exempel

  • Sjörödjan, gård i Småland
  • Björkrödjan, gård i Östergötland
  • Finnerödja i Västergötland
                                     

66. -rum

De ortnamn som slutar på -rum finns mest i östra Götaland. Efterledets betydelse är troligen öppen plats, öppen mark. Namnen på -rum uppstod under vikingatiden och medeltiden.

Exempel

  • Virserum i Småland
  • Andrarum i Skåne
  • Överum i Småland
  • Ankarsrum i Småland
  • Byarum i Småland
  • Allerum i Skåne
  • Algutsrum på Öland
  • Asarum i Blekinge
  • Gärdserum i Östergötland
  • Gålrum på Gotland
                                     

67. -rup/-erup

Som ersättning för det ursprungliga -arp har ibland i Skåne och Halland formerna -rup/-erup uppkommit. Dessa utvecklades på Själland, och infördes i Skåne genom danskt skriftspråk före den svenska erövringen.

Exempel

  • Löderup i Ystads kommun
  • Skurup i Skurups kommun
  • Hjärup i Staffanstorps kommun
                                     

68. -rå

De sju platser som har ortnamn med -rå ligger i Ångermanland, Medelpad och Hälsingland. Dessa sju orter är alla kyrksocknar. De flesta av dem ligger längs kusten i Medelpad och Ångermanland. Arbrå i Hälsingland och Multrå i Ångermanland ligger dock i inlandet. Av dessa namn är förledet i alla, utom Bjärtrå, Multrå och Timrå, ett förled som syftar på inbyggare. Efterledet skrevs förr som -radh, som betyder bygd i de allra flesta fall. Timrå har ett dunkelt förled och efterledet kan antingen tolkas som bygd eller liten skogbeväxt myr. Ortnamnet Multrå kan tolkas som att efterledet -radh, -rå kan vara ett dialektord som betyder liten skogbeväxt myr. Förledet Mult- också ett dialektord betyder då hjortron och Multrå betyder alltså hjortronmyr. Om -rå däremot tolkas som bygd kan inte förledet tolkas alls.

                                     

69. -sala

-sala kommer av ordet sal, vars ursprungliga betydelse var byggnad med ett rum. Ordet sal hade fått en dubbel betydelse i fornspråket, så att det kunde betyda både tillfällig bostad, härbärge, bod och så vidare och festsal, hallbyggnad. I den sistnämnda betydelsen kan sal ha syftat på prestigebyggnader som kan knytas till centralorter. Dessa ortnamns tillkomsttid är dels förhistorisk dels medeltida.

Exempel

  • Odensala i Östersund i Jämtland
  • Uppsala
  • Vaksala
  • Odensala i Uppland
  • Samsala
                                     

70. -sar, -sor, -sår, -såra

Av det finska ordet för ö saari. Ortnamn med detta efterled förekommer främst i de svenskspråkiga delarna av Finland samt på Åland.

Exempel
  • Högsåra i Kimitoöns kommun
  • Pensar i Nagu
  • Åvensor i Korpo
                                     

71. -sel/-sele

Efterledet -sel eller -sele förekommer i Norrland. Ett sel är ett lugnt strömmande vattenparti mellan två forsar.

Exempel på ortnamn med ändelsen -sel/-sele

  • Ramsele
  • Vidsel
  • Långsele
  • Junsele
  • Mellansel
  • Edsele
  • Sorsele
  • Lycksele
                                     

72. -sjö/-sjön

Exempel

  • Svärdsjö i Dalarna
  • Stensjö i Halland
  • Femsjö i Småland
  • Klövsjö i Jämtland
  • Nässjö i Småland
  • Insjön
  • Norsjö i Västerbotten
  • Grövelsjön
  • Yngsjö i Skåne
                                     

73. -skeda/-skede

Efterledet kan i Götaland komma av ett dialektord för gräns, möjligen åsyftande rågång. I Svealand, till exempel i Enskede, kan -skede komma av ett dialektord skede skiljande åsrygg.

Exempel

  • Enskede i Stockholm
  • Ristskeda
  • Fyrskeda
                                     

74. -skog

Efterledet -skog betyder skogsbygd, utmarksskog och förekommer ofta i namn på kyrksocknar i Värmland och Dalsland.

Exempel

  • Hanaskog i Skåne
  • Dalskog i Dalsland
  • Brunskog i Värmland
                                     

75. -skruv

Efterledet -skruv, finns endast i Smålands sydöstra delar, mest i Kronobergs län. Dialektalt kan -skruv betyda strut, och har kopplats till någon slags smältugn i medeltidens järnhantering.

Exempel

  • Kylleskruv
  • Arnaskruv
  • Hageskruv
  • Källeskruv
  • Tikaskruv
  • Älgaskruv
  • Gullaskruv
                                     

76. -sta

Det finns 2276 -sta i Sverige enligt Lantmäteriet.

Efterledet -sta förekommer främst i Mellansverige och i Norrland till och med Ångermanland, och är även vanligt i Norge och på Island. Detta efterled är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler. Efterledet har ansetts komma av det fornnordiska ordet stadher med betydelsen ställe, plats. Denna uppfattning har under senare år ifrågasatts.

En tolkning knyter efterledet istället till stad, i betydelsen kant, rand, och tolkar sta -efterledet mer specifikt som gränsområde, utmarker, nybygge och att platsen på något sätt är av underordnad rang. Det skulle stå för mindre gårdar och platser i utkanten av eller mellan äldre platser, gårdar som var underställda och fick betala i form av naturvaror till mer betydelsefulla huvudgårdar. De är generellt blygsammare och enklare än -lunda- och -tuna-orterna, och de uppvisar mindre antal fornminnen och gravfält. Många av de nyare gravfälten under vikingatid läggs dock vid sta orter. Sta-namnen används ibland i samband med ett förnamn, som kan vara förste gårdsägaren eller röjaren av området, men oftare med förled från modergården, till exempel Kjulsta gård anläggs en bit från det äldre Kjula. I Mellansverige finns även efterledet -sta i betydelsen båthamn. -sta förekommer också som torpnamn på 1600-talet och på sentida egnahem och torp från sent 1800- och tidigt 1900-tal.

Exempel på ortnamn med -sta:

Västerbotten

  • Bösta i Umeå kommun

Ångermanland

  • Docksta ort i Kramfors kommun
  • Bjästa ort i Örnsköldsviks kommun
  • Billsta ort i Örnsköldsviks kommun
  • Bollsta ort i Kramfors kommun

Medelpad

  • Kävsta i Sundsvalls kommun
  • Åsta i Sundsvalls kommun
  • Lucksta i Sundsvalls kommun
  • Fränsta i Ånge kommun
  • Nacksta i Sundsvalls kommun
  • Birsta i Sundsvalls kommun
  • Allsta i Sundsvalls kommun
  • Klingsta i Sundsvalls kommun
  • Vivsta i Timrå kommun
  • Hallsta i Ånge kommun
  • Ljusta i Sundsvalls kommun
  • Korsta i Sundsvalls kommun

Jämtland

  • Kingsta i Krokoms kommun
  • Svenstavik av Svensta gård i Bergs kommun
  • Fillsta i Östersunds kommun
  • Korsta i Åre kommun
  • Svensta i Åre kommun
  • Kösta i Krokoms kommun
  • Könsta i Krokoms kommun
  • Ångsta i Östersunds kommun
  • Kougsta i Krokoms kommun
  • Gusta i Åre kommun
  • Håkansta i Åre kommun

Gästrikland

  • Hagsta
  • Koversta
  • Koffsta
  • Rångsta
  • Flösta

Dalarna

  • Avesta

Uppland

  • Råcksta i Stockholms kommun
  • Malsta i Norrtälje kommun
  • Kårsta i Vallentuna kommun
  • Knivsta
  • Högsta
  • Tensta i Stockholms kommun
  • Ölsta
  • Krogsta
  • Rocksta i Vallentuna kommun
  • Valsta
  • Ensta i Täby kommun
  • Märsta
  • Kista
  • Hacksta i Enköpings kommun
  • Bålsta
  • Orkesta i Vallentuna kommun

Västmanland

  • Fagersta
  • Björksta
  • Irsta

Södermanland

  • Farsta stadsdel i Söderort i Stockholm
  • Helgesta i Flen
  • Hållsta, Eskilstuna kommun i Eskilstuna
  • Gnesta
  • Tungelsta i Västerhaninge
  • Bogsta i Nyköping
  • Glömsta i Huddinge kommun

Närke

  • Fjugesta, ort i Lekebergs kommun
  • Sköllersta, i Hallsbergs kommun
  • Blacksta i Örebro kommun
  • Gällersta, i Örebro kommun

Småland

  • Alvesta

Efterledet -sta kan ibland ha andra betydelser än övriga -sta namn. En namntyp som är vanlig i Mälardalen, och särskilt i Uppland, är Lövsta. I Uppland finns bland annat Lövstabruk i Österlövsta socken Løstum 1312 samt Västerlövsta socken Løstum 1344. Dessa namn innehåller ett forntida ord, * löst glänta. Samma ord innehåller Lojsta socken i Løstum 1412) på Gotland.

Eksta socken til Aista) på Gotland har fått sitt namn av en försvunnen gård, *Este. Det kan vara ett namn på ett vattendrag, *Aist den hastigt rinnande. Senare har namnet blivit Eksta, så att det skulle verka mer begripligt.

Namnet på stadsdelen Nälsta Nærthastaff 1354 i Västerort i Stockholms kommun betyder guden Njords stav.

                                     

77. -stad

Efterledet -stad förekommer i Götaland och i Värmland. I ortnamn kan det ha samma betydelse som -sta i övriga delar av landet. Men efterledet kan också betyda stad köpstad i administrativ bemärkelse. I dessa fall har -stad som förled namnet på en kung, prins eller drottning med undantag av Strömstad. I Finland är förledet namnet på en adlig person. Dessa officiellt namnsatta städer i Sverige och Finland fick stadsrättigheter under 1500–1600-talet.

Ortnamn med efterledet -stad med administrativ betydelse

  • Filipstad i Värmland
  • Strömstad i Bohuslän
  • Brahestad i Norra Österbotten
  • Mariestad i Västergötland
  • Kristianstad i Skåne
  • Karlstad i Värmland
  • Kristinestad i Österbotten
  • Jakobstad i Österbotten

Exempel på ortnamn med efterledet -stad utan administrativ betydelse

  • Segerstad på Öland
  • Färjestad
  • Halmstad
  • Blackstad
  • Lyrestad
  • Pilgrimstad
                                     

78. -städe

Efterledet -städe förekommer enbart på Gotland. Det har en betydelse liknande -sta och -stad, det vill säga "ställe, plats".

Exempel på ortnamn med efterledet -städe

  • Tingstäde på Gotland
                                     

79. -sund/-sunda

Av ordet sund.

Exempel

  • Östersund i Jämtland
  • Iggesund i Hälsingland
  • Erikssund i Uppland
  • Stenungsund i Bohuslän
  • Hedesunda i Gästrikland
  • Oxelösund i Sörmland
  • Stocksund i Uppland
  • Strömsund i Jämtland
                                     

80. -sälja

-sälja är en pluralform av ordet säl som är bildat efter ordet -sal, och har antagligen samma innebörd som efterledet -sala, dvs, byggnad med ett rum. Ordet sal hade fått en dubbel betydelse i fornspråket, så att det kunde betyda både tillfällig bostad, härbärge, bod och så vidare och festsal, hallbyggnad. Dessa ortnamns tillkomsttid är dels förhistorisk dels medeltida.

  • Norrsälja i Uppland
  • Västersälja i Uppland
                                     

81. -säter/-sätt/-sätter/-sätra/-sättra

Säter/sätt/sätter/sätra/sättra betyder utmarksäng, skogsäng. Som bebyggelsenamn har flest - säter -namn tillkommit under vikingatiden och medeltiden. - säter -namnen finns från Småland och Öland i söder till Norrbotten i norr. De är vanligast i Mellansverige.

Exempel på ortnamn med efterleden -säter/-sätt/-sätter/-sätra

  • Finnsäter, byar i Alsen och Offerdal i Jämtland
  • Molnsättra, herrgård i Uppland
  • Hagsätra, stadsdel i Stockholm
  • Gallsätter, by i Ångermanland
  • Dvärsätt, tätort i Jämtland
  • Kungsäter, by i Halland
                                     

82. -sätern

Efterledet betyder fäbodvallen och förekommer i Värmlands, Dalarnas, Härjedalens och Jämtlands skogs- och fjälltrakter.

Exempel

  • Lindsätern
  • Norrsätern
  • Brändsätern
                                     

83. -ta/-tan/-taka

Är ett särskilt i Värmland och Dalsland förekommande variant av efterledet -täkt, alltså en nyodling eller utäga. Det finns också flera exempel på att -ta-namn gett upphov till "falska" -sta-namn.

  • Järpetan i Grava socken, Karlstads kommun
  • Segoltan i Eds socken, Grums kommun
                                     

84. -tofta

-tofta är en sydvästlig variant av -tomta. Båda efterleden kommer av tomt. -tofta finns i Skåne, Småland, Halland, Västergötland och Bohuslän. I bebyggelsenamn anses ändelsen betyda enskild mark med hus, eller äng; beteshage. De äldre namnen på -tofta är från vikingatiden. Men namnen har även varit produktiva under medeltiden och under nyare tid.

Exempel

  • Bulltofta i Malmö kommun i Skåne
  • Jälluntofta i Hylte kommun i Småland
  • Bringetofta i Nässjö kommun i Småland
  • Vartofta i Falköpings kommun i Västergötland
                                     

85. -tomta

-tomta finns i Småland, Västergötland, Östergötland och hela Mellansverige. Även i Hälsingland finns några namn på -tomta. Liksom namnen på -tofta har -tomta uppkommit under vikingatiden, medeltiden och nyare tid.

Exempel

  • Stigtomta i Södermanland
  • Älvtomta i Örebro
  • Altomta i Uppland
  • Örtomta i Östergötland
  • Björtomta i Hälsingland
                                     

86. -torp/-torpa/-torpet

De första svenska -torpnamnen fanns i Skåne senast under 800-talet. Torp betydde ursprungligen utflyttad gård. På 1500-talet, under Gustav Vasa, klassades mindre gårdar som torp, och de tillhörde då den lägsta skatteklassen för skatt till kronan. Under 1600-talet kom beteckningen torp alltmer att användas om små jordbruk som ingick i en större egendom större gårdar, herrgård eller statsägd mark kronans mark, men som brukades av annan än markägaren. Brukaren, kallad torpare, betalade då "hyra" till ägaren i form av dagsverken.

Varianter är -arp, -orp och det skånska -rup

Exempel på ortnamn med efterledet -torp

  • Anderstorp i Småland
  • Perstorp i Skåne
  • Bondstorp i Småland
  • Åstorp i Skåne
  • Asmundtorp i Skåne
  • Teckomatorp i Skåne
  • Hillerstorp i Småland
  • Olstorp i Västergötland
  • Staffanstorp i Skåne
                                     

87. -träsk

Träsk är ett gammalt namn för sjö, som används främst i norra Sverige Västerbottens län och Norrbottens län, på Gotland och i Svenskfinland. I Norrland är -träsket ett mycket vanligare efterled för sjöar än -träsk. Däremot får bebyggelsenamn gärna -träsk som efterled när det ligger vid en sjö med efterledet -träsket. Ett exempel är tätorten Burträsk som ligger vid sjön Burträsket.

Exempel på ortnamn med efterledet -träsk

Bebyggelsenamn i Norrland

  • Korsträsk i Norrbotten
  • Klöverträsk i Norrbotten
  • Burträsk i Västerbotten
  • Lakaträsk i Norrbotten
  • Ekträsk i Västerbotten
  • Långträsk i Norrbotten
  • Avaträsk i Lappland
  • Abborrträsk i Lappland
  • Åsträsk i Västerbotten
  • Vistträsk i Norrbotten
  • Bastuträsk i Västerbotten
  • Glommersträsk i Lappland
  • Örträsk i Norrbotten
  • Sandträsk i Norrbotten

Sjönamn på Gotland med efterledet -träsk

  • Bästeträsk
  • Sigvaldeträsk
  • Lista över insjöar i Sverige med namn som slutar på -träsk och träsket
                                     

88. -tuna

se även Tuna ortnamn

Det finns cirka 120 -tuna i Sverige.

Ortnamnet Tuna härstammar från det urgermanska ordet tun, som betydde gärdesgård gårdstun. I tyska Zaun =gärdesgård finns denna betydelse kvar, men i engelska och i de nordiska språken har betydelsen förändrats till inhägnat område. Denna betydelse finns i det engelska ortnamnsefterledet -ton till exempel Brighton samt ordet town stad, liksom i norska tun och isländska tún. Vad ordet tun egentligen betytt i ortnamn är osäkert. Forskare har föreslagit "inhägnad plats= handelsplats" eller "befäst plats". Många tuna-orter har under järnåldern varit centralorter i respektive trakt. Än idag används ordet tun på Gotland som beteckning för äng eller hage nära eller invid en gård.

Tunanamnen anses ha uppkommit under äldre järnåldern och sedan spritts vidare under den yngre järnåldern. Kärnområdet är Mälarlandskapen och cirka hälften av -tunanamnen där finns i Uppland. En del av -tunanamnen har uppenbarligen använts som term för centralort för territoriell administration.

Ursprungligen tycks vissa orter med efterledet -tuna ha haft en religiös betydelse, och Tunanamnet användes ofta i kombination med vissa äldre gudanamn, till exempel Frötuna, Torstuna och Ultuna.

Oenighet föreligger bland forskarna om tuna -namnen alltid skulle syfta på centralorter, eller om det skulle kunna finnas en hel del sådana namn som betecknar mindre betydelsefull bebyggelse.

Kommuner med ett Tuna:

Exempel på ortnamn med efterledet -tuna

                                     

89. -udden

Exempel

  • Aspudden, stadsdel i Söderort, Stockholm
  • Lerudden gård i Boda socken, Värmland
  • Risudden samhälle i Övertorneå socken i Norrbotten
  • Böndalsudden gård i Tryserums socken i Småland
                                     

90. -um

- um, - hem betyder boplats, gård.

Exempel på ortnamn med efterledet -um

  • Lerum i Lerums kommun, Västergötland
  • Verum i Hässleholms kommun, Skåne
  • Hasslum i Skövde kommun, Västergötland
  • Ugglum i Partille kommun, Västergötland
  • Kvänum i Vara kommun Västergötland
  • Bjärnum i Hässleholms kommun
  • Helgum i Ångermanland

- um kan också vara en pluraländelse.

Det finns också "falska" - um, som Ucklum i Bohuslän Auklanda kirkia 1388, där - um kommer av ändelsen - landa.

                                     

91. -vaara

Finskt ord för berg. Förekommer i Norrbottens län.

Exempel på ortnamn med efterledet -vaara

  • Kaunisvaara i Pajala kommun
  • Svappavaara i Kiruna kommun
  • Nattavaara i Gällivare kommun
  • Nilivaara i Gällivare kommun
                                     

92. -vad

Ordet betyder vadställe. Detta efterled förekommer mest i Götaland, allra mest i Västergötland, men det finns också på vissa ställen i Svealand.

Exempel på ortnamn med efterledet -vad

  • Svennevad, Närke
  • Sjönevad, Halland
  • Kvinnevad, Skåne
  • Yllevad, Halland
  • Hjältevad, Småland
  • Genevad, Halland
  • Hyndevad, Södermanland

6 sockennamn i Västergötland:

  • Härjevad
  • Ottravad
  • Tidavad
  • Ullervad
  • Lavad
  • Tråvad
                                     

93. -vall/-valla

Efterledet betyder slät, gräsbevuxen mark.

Exempel

  • Uddevalla i Bohuslän
  • Arnäsvall i Ångermanland
  • Torvalla i Jämtland
  • Edsvalla i Värmland
  • Solvalla i Storstockholm
  • Sundsvall i Medelpad
  • Törnevalla i Östergötland
  • Hudiksvall i Hälsingland
  • Ölmevalla i Halland
  • Edvalla i Uppland
  • Högevall i Skåne
  • Vivalla i Närke
  • Laisvall i Lappland
  • Återvall i Uppland
  • Axvall i Västergötland
                                     

94. -vallen

Efterledet betyder fäbodvallen, och förekommer i Värmlands, Dalarnas och Norrlands skogs- och fjälltrakter.

Exempel

  • Backvallen
  • Nyvallen i Härjedalen
  • Bromyrvallen
                                     

95. -vattnet

Efterledet -vattnet är i Norrland vanligt förekommande i bebyggelsenamn, främst i Jämtland och övre Norrland, i stället för -sjö, -sjön, men förekommer även på andra ställen, exempelvis i Bohuslän och Värmland.

Exempel

  • Jormvattnet, by i norra Jämtland
  • Lekvattnet, socken i Värmland
  • Örevattnet, gård i Västerlanda, Bohuslän
  • Ökvattnet, by i Norrbotten
  • Långvattnet, by i Åsele kommun, Lappland
                                     

96. -vi/-ve

Efterleden -vi, -ve har betydelsen "helig plats", "kultplats" eller "offerplats", se Vi helgedom. Ofta är dessa platser högt belägna. De sammansatta namnen på -vi finns från mellersta Öland i söder, Karlevi, till trakten av Leksand i norr, Ullvi. I Västergötland är efterledet -ve. Osammansatta namn på Vi finns bland annat i Gästrikland, Hälsingland och Medelpad. I Värmland finns det osammansatta Ve, ett par gårdar i Väse, och i Skåne finns Vä i Kristianstad. Ortnamnen på -vi är bland de äldsta ortnamnen i Sverige. De bildades från tiden strax e.Kr och fram till kristnandet av Sverige.

Exempel på platser med efterledet vi:

  • Odensvi - socken i Västerviks kommun
  • Hellvi - socken på Gotland
  • Skedevi - socken i Finspångs kommun
  • Folkavi - by i Lekebergs kommun
  • Torsvi - kyrkby i Enköpings kommun
  • Frösve - Skövde-trakten. Betydelsen kan vara kultplats till guden Frös ära eller också kan -ve betyda skog.
  • Kåvi - gård i Örebro kommun
  • Stora Skedvi - kyrkby i Säters kommun
  • Snarvi - gård i Lekebergs kommun
  • Götevi - by i Mjölby kommun
  • Frövi - ort i Lindesbergs kommun, j Ffrødehwi 1457. Betydelsen är starkt växande skog. Detta Frövi-namn i Näsby socken är alltså ett "oäkta vi-namn", till skillnad från gårdsnamnen Frövi i Edsbergs socken i Närke och Frövi i Skultuna socken i Västmanland
  • Vrinnevi i Norrköpings kommun
  • Västra Skedvi - kyrkby i Köpings kommun
  • Ullvi - by i Leksands kommun, Dalarna
  • Locknevi - socken i Vimmerby kommun utanför Västervik

Efterledet -vi kan ibland även ha en annan betydelse än "helig plats", "kultplats", eller "offerplats":

  • Medevi - äldre form Midhianwidh, efterledet widher betyder "skog". Även Frövi i Näsby socken anses ha denna betydelse.

Att efterledet -vi i många fall betyder "skog" har hävdats av bland annat Jöran Sahlgren. Vissa av Sahlgrens åsikter har på senare tid ifrågasatts.

                                     

97. -ved/-vid

Detta efterled finns i Götaland och i Södermanland och har två olika betydelser.

1. Betydelsen är skog.

Exempel på ortnamn med efterledet -ved, -vid

  • Åtvid i Östergötland
  • Öved i Skåne
  • Gislaved i Småland

2. Betydelsen är ve, vi helig plats, kultplats.

  • I Östergötland har dessa namn ofta både stavningen -vid och stavningen -vi.

Exempel på ortnamn med efterledet -ved, -vid

  • Skedevid, även Skedevi Tjärstad i Östergötland
  • Alguvid, även Alguvi i Östergötland
  • Disevid, även Disevi i Östergötland
  • Kinneved i Västergötland
  • Tyrved i Södermanland
                                     

98. -vik/-vika/-viken

Vik är en inbuktning, båge eller krök på en strandlinje.

Exempel på ortnamn med efterledet -vik/-vika/-viken

  • Sandviken
  • Ludvika
  • Höllviken
  • Västervik
  • Arvika
  • Köpingsvik
                                     

99. -å/-eå

Efterledet - å betecknar läge vid en å. Efterledet - eå kan ibland beteckna läge vid älv.

Utefter den norrländska kusten speciellt i Västerbotten och Norrbotten finns ett antal större och mindre orter som slutar på -eå. De ligger nära utloppet av åar eller i de flesta fall älvar. Några orter som slutar på -eå har inte ett kustnära läge, nämligen Gideå och Sollefteå i Ångermanland och Simeå i Hälsingland. Ursprungligen har de orter som nu slutar på -eå slutat på -a ackusativform -o. Senare har nominativformen kommit att sluta på -e. Stavningen -eå kan då ses som en kompromiss mellan de båda vokalerna e och o. Stavningen har nog också påverkats av ordet å, som dialektalt även kan beteckna älvar, till exempel Umeå vid Ume älv.

Exempel på ortnamn med ändelsen -å

  • Malå i Lappland
  • Svanå i Västmanland
  • Skogså i Norrbotten
  • Nordanå i Västerbotten

Exempel på ortnamn med ändelsen -eå

  • Piteå i Norrbotten
  • Gideå i Ångermanland
  • Råneå i Norrbotten
  • Sollefteå i Ångermanland
  • Umeå i Västerbotten
  • Bygdeå i Västerbotten
  • Luleå i Norrbotten
  • Skellefteå i Västerbotten
                                     

100. -åker/-åkra

Efterledet -åker finns i de mellersta och norra delarna av Sverige, medan ändelsen -åkra finns i de södra delarna av landet. I de flesta fall betyder -åker liksom nu odlad mark. I vissa fall kan -åker beteckna kultplats, det vill säga i de fall förledet är ett gudanamn, som i Friggeråker, Frösåker och Torsåker. Dessa kultbetecknande mellansvenska -åker/-åkra har troligen bildats under folkvandringstid, medan många andra -åker/-åkra har bildats under medeltiden.

Exempel på ortnamn med efterledet -åker/-åkra

  • Fröåkra i Västergötland
  • Glimåkra i Skåne
  • Undersåker i Jämtland
  • Frösåker i Uppland
  • Vingåker i Södermanland
  • Friggeråker i Västergötland
  • Ödåkra i Skåne
  • Tvååker i Halland
  • Österåker i Uppland
  • Bergsåker i Medelpad
  • Slättåkra i Halland
  • Jönåker i Södermanland
                                     

101. -åna

Efterledet betyder ån och förekommer i trakten av Laxå samt i angränsande del av Västergötland och förekommer även i till exempel Värmland, där även ortnamnet Öna förekommer som gårdsnamn betyder ö eller upphöjning i landskapet. Ändelsen -na är en gammal ackusativändelse i femininum jämför isländska.

Laxå har inte med fisksorten lax att göra utan skrevs ursprungligen som det andra ortnamnet Lassåna nedan och syftade på en vägbank, "lad" i ån Laxån där Eriksgatan passerade. Namnet gällde ursprungligen denna å i Lassåhna 1529.

Värmland

  • Svartåna i Brunskogs socken
  • Tväråna i Östmark

Laxåtrakten

  • Stavåna
  • Lassåna

Västergötland

  • Haddåna i Amnehärad
  • Öxnåna i Ardala församling före 1 januari 2006 i Vinköls församling
                                     

102. -ånger

Ordet -ånger förekommer i Sverige längs med kusten från norra Uppland Finnerånger till norra Västerbotten Lövånger. -anger-namn är även vanligt förekommande i ortnamn och sjönamn längs hela Norges kust, och i ett fall i Danmark Hvidanger. Namnet anses ha kommit till Sverige västerifrån, sannolikt med en tidig invandring av en jordbrukande befolkning från Norge till Mellannorrland. Ordet kommer av fornsvenska angr och är ett terrängord som anger att orten ligger eller låg vid en havsvik eller fjord, viken kan ha uppgrundats av landhöjningen, och ibland förvandlats till en sjö. De äldsta ortnamen anses ha bildats senast vid vår tideräknings början, och de yngsta under vikingatid. Ånger och anger har betydelsen havsvik främst när det förekommer som efterled i namnet, men samma betydelse återfinns även i förledet i landskapsnamnet Ångermanland och i Ångermanälven.

Exempel

  • Finnerånger i Uppland
  • Lövånger i Västerbotten
  • Ullånger i Ångermanland
  • Enånger i Hälsingland
  • Vålånger i Ångermanland
  • Lönnånger i Hälsingland
  • Njutånger i Hälsingland
  • Harmånger i Hälsingland
  • Selånger i Medelpad
                                     

103. -ås/-åsa

Exempel

  • Alingsås
  • Ulvåsa i Motala kommun i Östergötland
  • Värsås i Skövde kommun i Västergötland
  • Maggås
  • Garsås i Dalarna
  • Tranås
  • Borås
  • Hindås

I några fall har os eller aros med betydelsen åmynning ombildats till -ås. Exempel:

  • Västerås av aros
  • Faurås
  • Djurås
                                     

104. -äng, -ängen, -änge, -änget

I Götaland och Svealand används efterleden -äng och -ängen. På Gotland och i Norrland används efterleden -änge och -änget. I Gästrikland och Hälsingland används också efterleden -äng och -ängen och i Dalarna från och med Siljan används även efterleden -änge och -änget. I nordligaste Svealand och i sydligaste Norrland förekommer alltså blandat bruk av dessa efterled.

  • Gullänget i Ångermanland
  • Kungsängen i Uppland
                                     

105. Vanliga ortnamnsefterled från folkvandringstid

Vanliga ortnamnsefterled från folkvandringstid och in på vikingatid är till exempel -by, -sta eller -stad, -lund eller -lunda och -tuna. De båda sistnämnda tillsammans med efterledet -vi anses ha mer anknytning till religiösa samlingsplatser. Bruket av förvaringsbodar vid slåttermarker har också gett upphov till särskilda namnformer som slutar på -boda.

                                     

106. Referenser

Källor

  • Nationalencyklopedin
  • "Ortnamn i på.". En bokserie om ortnamnen i de flesta svenska landskap. Utgavs under åren 1982-1990 av AWE/Gebers, Kristianstad.
  • Mats Wahlberg, red 2003. Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
  • Finlands svenska ortnamn: Namnledslexikon FSO-lex
  • Pamp, Bengt "Ortnamnen i Sverige", Lund, Studentlitteratur, 1988
  • Ståhl, Harry, "Ortnamn och ortnamnsforskning". Stockholm, Almqvist & Wiksell, 1976
  • Ejder, Bertil, "Rud och ryd", Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, 1979.
  • Eniro kartor på Internet
                                     
  • Svenska ortnamn i Finland Svenska ortnamn i USA Svenska ortnamn i Estland med estniska motsvarigheter Svenska ortnamnsarkivet Svenska ortnamnsefterled
  • Inhägnad, stängsel. Walesiska ortnamnsförled och ortnamnsefterled Ortnamn i Sverige Svenska ortnamnsefterled The concise Oxford dictionary of English place - names
  • se Dallas Love Field - dal ett svenskt ortnamnsefterled Svenska ortnamnsefterled Kal P. Dal 1949 1985 en svensk sångare, gitarrist, låtskrivare och
  • från havet, oftast med sötvatten, se insjö - sjö ett svenskt ortnamnsefterled Sjö ett svenskt efternamn, se Sjöö Sjö slott ett slott i Holms socken
  • xylem Ved material som fås vid avverkning och bearbetning av träd, se trä Vedeldning eldning med ved som bränsle - ved ett svenskt ortnamnsefterled
  • platser där sådana fester av tradition hållits. Fotnoter Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 277 och s. 68. Svenska ortnamnsefterled Staffan stalledräng
  • ort i Ytterlännäs socken, Kramfors kommun Sels kommun en kommun i Gudbrandsdalen i Innlandet fylke, Norge - sel - sele ett svenskt ortnamnsefterled
  • man först fibrerna till garn Garn ett fiskeredskap, se fisknät - garn ett svenskt ortnamnsefterled Garn och Eckene - en småort i Lilla Edets kommun
  • Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk - och folkminnesinstitutet. sid. 388 399. Libris 8998039. ISBN 91 - 7229 - 020 - X Ören Svenska ortnamnsefterled Örs
  • Ordbok Träsk kan syfta på: Träsk en typ av våtmark - träsk ett svenskt ortnamnsefterled Insjö ordet används i denna betydelse främst i ortnamn i Finland