ⓘ Svenska sociolekter - Sociolekt, Stockholmska, Knoparmoj, Förortssvenska, Månsing, Bruten svenska ..

Sociolekt

Sociolekt syftar på den språkliga variation som utmärker en social grupp. Den är därmed en del av sociolingvistiken. Sociolekter skiljer sig från dialekter, vilka syftar på en regionalt avgränsad variation. Sociolekter är ofta regionalt begränsade då en social grupps språk kan skilja sig från plats till plats. På motsvarande sätt kan en dialekt inbegripa flera sociolekter, eftersom ett regionalt avgränsat område ofta inhyser flera olika samhällsgrupper. Den geografiska och den sociala språkliga variationen samverkar på så sätt med varandra. Sociolektala drag har därmed också dialektal funk ...

Stockholmska

Stockholmska är ett samlingsnamn för de olika dialekter och sociolekter som talas i Stockholm. Det är svårt att definiera stockholmska eftersom en av dess egenskaper är att den lätt tar upp olika influenser och ofta ändrar sig helt mellan generationerna. Sedan sprider sig uttal och ordvändningar från stockholmskan vidare ut i landet för att till slut ses som rikssvenska. Ett exempel är det tunna l-ljudet som först kom till stockholmskan från tyskar bosatta där och sedan spred sig över nästan hela Sverige.

Knoparmoj

Knoparmoj är en sociolekt som förr talades av sotarna, men som inte är särskilt vanlig idag. Brallor byxor och dojor skor är ord som kommer från knoparmoj. En del av orden i denna sociolekt kommer från tyska, då det flyttade in skorstensfejare därifrån till Sverige för att utöva och lära ut yrket. Det "hemliga" språket användes för att de skulle kunna kommunicera då de arbetade i hemmen utan att de som bodde där skulle förstå. Man vet inte när knoparmojet uppstod, men det skedde troligen i Stockholm, varefter det spred sig över landet. Det användes en bit in på 1900-talet, men numera är de ...

Förortssvenska

Förortssvenska är en sammanfattande benämning på sociolekter som talas i vissa svenska invandrartäta områden, särskilt i eller utanför större städer. Förortssvenska förekommer hos talare både med och utan invandrarbakgrund. Som det gamla södersnacket är den en inbäddad arbetarsociolekt med infödda talare i vuxen ålder. Även den lättaste "klangen av förorten" kan vara stigmatiserande i vissa sammanhang, vilket gör att talarna ofta byter över till ett normativt "standardsvenskt" uttal i mer formella situationer. Därför får den inte förväxlas med interimspråk, även om förortssvenskans talare ...

Månsing

I stadsdelen Hulta i Borås finns en del gatunamn som kommer från månsing: Månsinggatan, Fessingsgatan, Vitingsgatan, Blejdegatan, Trallingsgatan och Hansinggatan.

Bruten svenska

Bruten svenska är svenska med brytning, det vill säga transfer från modersmålet till målspråket. Ungdomsspråk som "förortssvenska" är inte bruten svenska utan snarare sociolekter.